Gott att veta
I Cognacsvärlden skiljer man på lagstadgad och verklig ålder. De något snåriga beteckningarna säger egentligen inte så mycket om kvaliteten eller åldern på drycken. Minimikravet för att få kallas cognac är två år på ekfat, en VSOP, eller VO ska ha tillbringat minst fyra år på fat, medan Napoleon eller Exellence ska ha lagrats minst sex år. XO, Extra och Hors d’age anger tio år på fat och Lyxkategorin XXO, minst fjorton år.
Verklig ålder
Cognac blandas alltid av en mängd fat i olika åldrar. I bättre buteljeringar kan det ingå mer än hundraåriga destillat. Cognacshusen har alltid en masterblender som är den konstnär, eller druid om man så vill, som komponerar recepten och med största noggrannhet blandar sig fram till det optimala resultatet. Att utveckla en cognac kan ta flera år. Den verkliga snittåldern kommuniceras inte, en XO är i regel någonstans mellan 12 och 35 år. Det är uteslutande smaken som styr vilka åldrar masterblendern vill använda sig av.
Fine Champagne
Braastad XO är en Fine Champagne, det betyder att minst hälften av de ingående destillaten kommer från Grand Champagne och den resterande delen från Petit Champagne. Det vill säga de två av de sex cru-områdena i Cognac som är högst rankade. I dessa Champagnedistrikt odlas vinet i kritjordar, vilket utvecklar druvor som anses ha de allra bästa förutsättningarna för att destilleras till cognac.
Kort om Braastad
Braastad är en kärlekshistoria mellan Norge och Frankrike. Det är egentligen en ganska osannolik berättelse om två unga människor som möttes i Cognac kring sekelskiftet. Den unge Sverre Braastad hade då lämnat sitt föräldrahem vid den norska sjön Mjösa och hamnat i Frankrike där hans farbror Halfdan Braastad arbetade för cognacshuset Bisquit. Sverre som hade studerat i England och Tyskland hade redan då ett intresse för cognac och tack vare sin språkkunnighet och sina studier i handel fick han börja arbeta med Bisquits export till en rad länder.
I Cognac träffade Sverre en ung flicka, Edith Rousseau, hon var dotterdotter och arvtagerska till Médéric Tiffon, som grundat ett cognacshus i Jarnac 1875, samma år som Sverre föddes på gården Kastad vid Mjösa. De båda inledde en lång romans som 1913 beseglades i ett äktenskap. Sverre arbetade då kvar på Bisquit, och kom att göra så ända till första världskrigets slut eftersom han inte ville svika sin arbetsgivare under krigsåren då bristen på män på landsbygden var stor. Vid krigsslutet tog Sverre och Edith över Tiffon, men samarbetet mellan cognacshusen skulle bestå.
- Braastad XO har vid åtskilliga tillfällen tilldelats uppmärksammade internationella utmärkelser
- I receptet ingår några av Tiffons allra bästa fat från Grand Champagne
- Edit och Sverre fick åtta barn, flera av dem kom att arbeta på ledande positioner inom cognacsindustrin
- Sverre Braastad blev över 100 år, varje sommar återvände han långt upp i åren till sitt barndomshem i Norge
- Tiffon destillerar årligen drygt sex miljoner liter vin och varumärket Braastad exporteras till ett stort antal länder
Kommentarer