Det är svårt att tänka sig hur whiskyvärlden skulle sett ut om inte William Grant tagit saken i egna händer. I dag dominerar hans familj whiskyscenen. Grants har alltid gått sin egen väg, brutit ny mark och funnit nya stigar, men allt kunde lika gärna ha slutat i en krasch den där vinterdagen 1898.
William Grant hade kommit en bra bit upp i åren när han sa upp sig som bokhållare på Mortlach Distillery hemma in Dufftown. Han hade gnetat och sparat i åratal för att förverkliga sin dröm. Med en lön på 100 pund om året och med nio munnar att mätta i familjen växte sparkapitalet långsamt. Det var först när äldste sonen fick jobb som lärare som kapitalet började växa och spaden kunde sättas i jorden.
William Grant var besatt av att göra affärer och beredd att risker. Han hade planer på att öppna kalkbrott och, till sin hustrus förskräckelse, flytta till Jamaica för att odla sockerrör. Men han beslutade sig för att bli vid sin mäsk. För 102 pund köpte han utrangerad utrustning från Elisabeth Cumming som nyligen renoverat sitt Cardhu Distillery. William Grant började bygga sitt destilleri lite utanför staden på en plats som kallades Glen Fiddich (hjortdalen) alldeles intill Balvenie Castle. William Grant tog hjälp av hela sin familj. De sex sönerna mellan 8 och 23 år fick röja, mura, snickra och gräva medan den tioåriga dottern Margret stod för marktjänsten. Familjen fick slita ont, de sov till och med på byggarbetsplatsen. På juldagen 1887 stod allt klart och de första dropparna destillerades vid det egna destilleriet Glenfiddich.
Det var två katastrofer som gav familjens nybyggda destilleri luft under vingarna. Under 1890-talet ökade efterfrågan på maltwhisky kraftigt. Blendwhiskyn hade gjort succé och det behövdes stora mängder maltwhisky för att blanda fram bra smaker. Just då inträffande en förödande brand på den tidens ledande destilleri Glenlivet, som tvingades sluta producera vilket gjorde bristen på singelmalt akut. Då hade familjen Grant byggt upp sina lager och blandningsindustrin fann snart en ny leverantör. Glenfiddich hade haft det motigt i starten men nu sköt affärerna fart. Så gynnsamma såg framtidsutsikterna ut att, och eldsvådan på Glenlivet kom så lägligt, att William Grant beslutade att bygga ännu ett destilleri. På rekordtid uppförde man Balvenie Distillery vid resterna av gamla Balvenie Castle alldeles intill Glenlivet.
Med blandwhiskyns segertåg över världen reste både smarta businessmän och förslagna lycksökare. Till de senare hörde Walter och Robert Pattison från Edinburgh som blåste in som en storm i whiskyindustrin. De båda bröderna började sälja blendwhisky, ingick avtal och tog till skumraskmetoder för att blåsa upp värden och volymer. Många destilleribolag föll för brödernas locktoner och producerade stora volymer åt dem. 1898 avslöjades deras luftaffärer, bröderna sattes i konkurs och dömdes till fängelse. Det gick en chockvåg genom industrin. Mängder med destillerier hade öppnat kranarna till max och fyllt sina lagerhus och nu stod man där med whisky som inte gick att sälja. Glenfiddich var ett av dem och familjen Grant var som många andra ytterst nära konkurs.
Det blev krismöte hos familjen Grant. Beslutet blev att börja blanda sin egen blendwhisky av de stora lager man hade på både Glenfiddich och det nya Balvenie t. Man kallade sin whisky ”Standfast” och lovade att aldrig mer ha med de stora blandningsföretagen att göra.
Vid den här tiden hade William Grants dotter Margret fattat tycke för Charles Gordon, en skolkamrat till en av hennes bröder. De hade presenterats för varandra när de möttes på gatan under en ferie. Snart var familjerna Grant och Gordon en och samma. Charles Gordon skickades till Glasgow för att knacka dörr på pubar och barer. Erövringen av den folkrika staden gick trögt. Först vid det 181:a besöket lyckades han sälja sex flaskor. Sedan dröjde det till besök 503 innan nästa låda var såld – men resten är historia.
William Grant själv fick inte uppleva mycket av framgången. De sista åren var han tyngd av sjukdomar och blindhet. Sönerna med John Grant i spetsen tog över rodret. Charles Gordon skickades ut i världen. Under ett år besökte han bland annat bland USA, Kanada, Fjärran Östern, Indien, Hong Kong, Japan, Australien och Nya Zeeland. Året därpå Europa och Skandinavien. Överallt värvade Carles Gordon agenter och när första världskriget bröt ut hade William Grant & Sons 60 återförsäljare i 30 länder.
Under 1900-talets första decennier blev Standfast Skottlands ledande whisky och efter andra var världskriget var märket en av de exportmotorer som drog igång Storbritannien igen. Under efterkrigsåren ökade konkurrensen och det krävdes nytänkande. Med hjälp av designern Hans Schleger tog man fram en ny trekantig flaska. Succén var given och branschen tvingades lära sig nya begrepp som branding och produktdesign. Några år senare beslutade man också, som det första bolaget i industrin att börja sälja singelmalt i större omfattning. Även Glenfiddich började buteljeras på den trekantiga flaskan och man storsatsade på den växande resemarknaden vid flygplatser och på båtar världen över. Det dröjde inte länge förrän varenda charterresenär köpte Glenfiddich i taxfree-butikerna och flaskan blev en trofé att visa upp när man varit utomlands. Nu etablerades Glenfiddich över hela världen och varumärket skaffade sig den tätposition det alltjämt har.
Vid denna tiden växte den övriga branschens misstro mot Glenfiddich, man reagerade på den offensiva marknadsföringen och att man knöt till sig återförsäljare med ensamrätt. När man dessutom blev det första företaget som satsade på tv-reklam rann bägaren över. Familjen Grant var beroende av att köpa stora volymer grainwhisky för att kunna hålla sin försäljning uppe. Graindestillerierna kontrollerades av det gemensamma branschbolaget Distiller’s Company Limited. De ansåg att alltför offensiv marknadsföring var illojalt och man bestämde sig för att sluta leverera grainwhisky till William Grant & Sons. Beslutet innebar att familjen Grant tog saken i egna händer och på bara några månader byggde man Girvan, ett eget gigantiskt graindestilleri i södra Skottland. De första dropparna från Girvan destillerades juldagen 1963, på dagen 76 år efter att William Grant tänt eldarna under pannorna på Glenfiddich.
William Grant & Sons är idag världens största företag inom singelmaltwhisky och tillsammans med Ballantines och Chivas i hård kamp om pallplatserna inom blendwhisky. 2022 såldes 50 miljoner flaskor Grants. William Grants & Sons är i allra högsta grad ett familjestyrt företag där familjerna Gordon och Grant har en operativ roll på olika nivåer. Företaget är världens största familjeägda dryckeskoncern och har en lång rad varumärken inom många dryckessegment. Förutom Glenfiddich och Balvenie destillerar de även singelmalt vid sina destillerier Kininvie och Aisla Bay som tillsammans med Glenfiddich utgör Skottlands i särklass största maltwhiskyproducenter. Man har också betydande ägarandelar i irländsk och amerikansk whisky.
Kommentarer
Monkey Shoulder, en av de bästa/godaste/milda/mest oemotståndliga Skottska malt whisky från Grant’s distellerier, absolut toppen!