tecknad bild på rödvin med människor

Rosévin

Rosévinets historia

Det allra första vinet tros ha varit ett svagt rosafärgat vin. Man förmodar att detta tidiga vin hade låg alkoholhalt och att det påminde om våra dagars rosévin. Om detta vet vi såklart lite, men källor tyder på att det var ett sådant vin som kom till Frankrike med etruskerna och som senare spreds vidare under romartiden. Den rosa färgen kom sig av att man blandade blå och gröna druvor. Det vi menar med rosévin är dock en betydligt mer sentida uppfinning. Portugal brukar pekas ut som det moderna rosévinets vagga. Under andra världskriget hade portugisiska odlare svårt att sälja sitt vin i det krigshärjade Europa. För att bredda försäljningen tog man fram ett vin i syfte att även attrahera kvinnor. Det svagt rosafärgade vinet Mateus blev en storsäljare och småningom ett portugisiskt nationalvin. Vinet hade länge rykte om sig att vara enklare sommarviner. Detta har förändrats betydligt det senaste decenniet. Den växande marknaden har gjort att producenterna blivit mer angelägna om att göra bra roséviner. I takt med att allt bättre viner kommit ut på marknaden har rosé också blivit ett matvin på ett helt annat sätt än bara för några år sedan.
En färgstark dryck med många ansikten
Det finns en missuppfattning att det rosa vinet skulle vara en blandning av rött och vitt vin. Att blanda röda och vita viner är inte tillåtet, förutom i Champagne där den så kallade Tachémetoden förekommer, i övriga vinvärlden är sådan blandning olaglig med några få undantag. Det finns inga särskilda rosévinsdruvor. Alla blå druvor kan användas. Allt handlar om hur länge skalen, där färgämnena sitter, får macerera före jäsningen. Vinet produceras i alla länder men Frankrike dominerar. Franska vinodlare svarar för omkring 10 procent av världens sammanlagda rosévinsproduktion. I Frankrike är det främst Provence som blivit berömt för sina roséviner. Nästan 90 % av odlingsarealen i Provence används till rosévin. Roséviner viner kan ha många stilar beroende på druvsorterna man använder. Till söta roséviner är zinfandel och merlot vanliga. Till mer torra viner används ofta grenache, syrah och pinot noir för att nämna några druvsorter. I Provence odlas i stor utsträckning tibouren, som blivit en utpräglad rosévinsdruva.
Från maceration till saignée-metoden
Att göra rosévin är kort sagt som att göra ett vitt vin fast på blå druvor. Färgen uppstår då skalresterna får macerera några timmar med musten. Ju längre man låter skalen macerera desto mörkare vin. Det förekommer att man enbart pressar druvorna och tappar av musten utan skalkontakt. Den enda färg vinet då får kommer av själva pressningen. Riktigt mörka roséviner kan få macerera upp emot ett helt dygn. Det är viktigt att temperaturen hålls låg under macerationen så att vinet inte börjar jäsa. En relativt vanlig metod att göra rosévin kallas saignée (blödning). Saignée innebär att must tas av från tanken där druvorna pressats av sin egenvikt. Musten är svagt rosafärgad och får jäsa vidare utan skalkontakt. Blödningen innebär också att musten som blir kvar i tanken får större koncentration och intensivare urlakning av färg- och smakämnen.
Vidare metoder för att tillverka rosévin
Det finns en rad andra metoder att tillverka rosévin. I södra Frankrike förekommer exempelvis maceration carbonique där hela druvklasar får jäsa i en sluten tank. Man kan även hårdpressa gröna druvor så kraftfullt att färgpigment pressas ut. Avrinning är ytterligare en metod som är vanlig i nya världens länder. Då tar med helt enkelt undan jäsande rödvinsmust ur jäskaren och låter jäsningen fortgå utan skalkontakt. Avrinning ger de mörkaste och fruktigaste rosévinerna. När det gäller rosévin är den en tumregel att ju varmare klimat desto fruktigare vin. De mest karaktärsfulla vinerna kommer från Europa där traditionen och ambitionerna är störst. Stilarna är många och svåröverblickbara. Det finns knappast några regionala stiltyper även om rosévinerna från Provence ofta är bleka i färgen och stramare i smak. Skillnaden i stil beror mera på druvsort och tillverkningsmetod än vilket land vinet kommer ifrån.

Roséviner ska i allmänhet drickas unga, i varje fall om man vill ha den friska, torra och syrliga stilen som är den mest populära. Mörkare och fruktigare viner kan lagras en kortare tid.

Rosévin