Fakta
- Skörd manuell
- Jordmån Grus, kalksten och sandjord
Smaknot
Les Hauts de Barville (Barvilles kullar) har en intensiv och fruktig doft med röda bär, svarta vinbär och lakrits. Efter några års lagring förstärks aromerna med inlagda körsbär, jordgubbssylt, tryffel och rostade fat. Med luftning kommer lakrits, svarta oliver och kryddor. I sin ungdom är smaken frisk och bärig, mjuk och len med svarta körsbär och vegetativa inslag. Med ålder blir intrycket djupt och komplext och vinet får en lång och svepande eftersmak där toner av svart vinbärsgelé, tryffel och lakrits dröjer sig kvar.
Gott att veta
Châteauneuf-du-Pape är det mest kända vindistriktet i södra Rhônedalen. Det breder ut sig kring en liten by med samma namn och har en historisk koppling till den katolska kyrkan och påvestolen i Rom. Châteauneuf-du-Pape betyder ”påvarnas nya slott” och kommer från att påvarnas sommarslott låg här under vad som har kallats den babyloniska fångenskapen då den katolska kyrkan flyttade sitt maktcentrum till Avignon på 1300-talet. Av sommarslottet finns endast en ruin kvar, byggnaden jämnades med marken under andra världskriget. Påvarnas sommarviste gav näring åt vinbönderna och med ett växande rykte växte också ambitionen att göra ett riktigt bra viner. Châteauneuf-du-Pape kännetecknas av varmt klimat, skiftande jordmåner och den hårda nordliga mistralen som drar ner mot Medelhavet med hot om både åska och skyfall. De allra främsta områdena i Châteauneuf-du-Pape är täckta av runda stenar, galets, som täcker marken. Stenarna värms upp under dygnets soliga timmar och magasinerar värmen som sedan strålar ut under natten och hjälper druvorna att mogna. Ofta görs en cuvé där man utnyttjar de skiftande jordmånerna och man bygger upp vinerna utifrån terroir och olika druvsorter. På detta sätt har Brotte arbetat med Les Hauts de Barville. Vinet har vuxit i steniga jordar, men också i kalkrika jordar och i sandjord som plöjs under hösten innan vinet beskärs hårt för att minska skördeuttaget och förbättra kvaliteten. Druvorna skördas för hand, kvistar och stam avlägsnas innan de krossas och får jäsa vid en temperatur på 28 grader. Vinet ligger sedan på sin fällning i cirka en månad. Syrahvinet lagras därefter på franska ekfat, medan grenache-vinet läggs på hundra år gamla ”foudres”, vilket är enorma ekfat som kan rymma flera tusen liter vin. Efter eklagringen barriärfiltreras vinet lätt och tappas på flaska.
Kommentarer