Fakta
- Jordmån Kalkhaltig lerjord med mycket klippor och sten
- Odlingsläge Syd, sydväst och sydöst
- Odlingssätt Spalje cordon
- Skörd Oktober
- Total syra 5,71 g/l
- Restsocker 3,38 g/l
Historik
Chiantidistriktet sträcker sig över södra delen av Florensprovinsen och in på Sienas domäner. Chianti är en av de första vinregionerna som officiellt erkändes och avgränsades. Det skedde redan 1716 då Chianti proklamerades kring städerna Castellina, Radda och Gaiole, strax norr om Siena, i ett officiellt dekret av Cosimo III, storhertig av Toscana. Den ursprungliga begränsningen är det vi i dag kallar Chianti Classico. Skälet till proklamationen var att just den här delen av Toscana redan då ansågs producera viner av särskilt hög kvalitet. På 1930-talet utökade den italienska regeringen det historiska distriktet med ytterligare områden som ansågs värdiga Chianti-namnet. Inte förrän 1996 blev Chianti Classico avgränsat igen när de ursprungliga gränserna gjordes till en separat DOCG. Vinodlarna i Chianti Classico är mycket noga med att framhålla sin historiska koppling och sammanblandar sig ogärna med det stora Chianti. Många Classicos görs av 100 % sangiovese men kan innehålla upp till 20 % av andra tillåtna druvsorter. Receptet på ett Chiantivin sägs ha satts av Baron Bettino Ricasoli som 1872 skrev ner den så kallade Chiantiformeln där han slog fast med vad Sangiovese-druvan skulle blandas för att nå den perfekta balansen mellan syra och strävhet. Sedan Chiantiformeln blivit känd valde vintillverkare över hela Italien att kopiera receptet och distriktet Chianti höll på att förvandlas till en vintyp. För att skydda sitt vin grundade 1924 vinbönderna i Chianti Classico Italiens första producentförening Gallo Nero, den svarta tuppen. De bästa Classicovinerna har ljusrödfärg, lätt syra, behagliga tanniner och mycket fyllig och mogen frukt, ofta finner man även toner av cederträ, torkade örter, fänkål, balsamvinäger och tobak.
Vinet
Vintern 2019 var mild och regnig och följdes av en vår med några tidiga frostnätter. Hela April hade ovanligt kallt väder vilket hämmade knoppsättningen. Sommaren var mycket varm och torr, liksom hösten ända fram till skörd. Vinet blev dock aldrig stressat och årgången blev exceptionell. 70 % av vinet har jästs på rostfria ståltankar, 30 % i 50 hektoliters ekfat. Vinet har till 70 % lagrats på ståltank och 30 % på stora ekfat (25 och 35 hl). Den slutliga blandningen har legat 12 månader på ståltank och lagrats ytterligare 3–6 månader på flaska.