Att resa i Veneto

Veneto är en stor region i nordöstra Italien som man egentligen behöver veckor och månader för att utforska. Hit åker man för att uppleva ett av världens bästa kök, för vinerna, för historiska städer, romantiska bergsbyar och för bedårande panoraman över såväl antik historia som alper och slättland.

Veneto är stort. Från Gardasjön i väster till Venedig i öster är det 20 mil och från de sydligaste områdena vid Po-slätten till de fashionabla skidorterna i norr är det långa slingrande serpentinvägar och topphastigheter på 20 kilometer i timmen som gäller. Italien är en cykelnation. Överallt utmed vägarna möter man män och kvinnor i cykelkläder. Det går såklart alldeles utmärkt att hyra en cykel och trampa runt mellan vinerier och bergsbyar, men backarna kräver sina lårmuskler och avstånden är stora. Enklast är onekligen att hyra bil på någon av de stora flygplatserna. Från Sverige och Köpenhamn går många flyg till Milano, Bergamo, Verona, Marco Polo/Venedig och andra städer.

Många reser till Veneto för vinernas skull. Flera bolag arrangerar vinresor med guidade turer i främst Valpolicella. I till exempel Verona kan man boka in sig på såväl, moped-, elcykel-, buss- och till och med häst- och åsneturer bland vingårdarna. Vinodlingen är ofta uppbyggd kring stora kooperativ, många småbönder odlar vin utöver sina jobb i städerna, vinbyarna är ofta folktomma och besöksturismen är inte särskilt utbyggd. Här gäller det att googla sig fram till de vinerier som är öppna och tar emot besök. Några vingårdar erbjuder boende, andra har utmärkta restauranger, men man måste veta vart man ska.

Att köra bil i norra Italien kräver att man har gott om tid. Utöver ett väl utbyggt motorvägsnät mellan storstäderna är det mycket upp och ner, smala och kurviga vägar och utan karta och gps kommer man garanterat inte dit man tänkt sig. På motorvägarna kommer vägtullarna tätt och man får vara beredd på att krångla sig genom den italienska tekniken för att komma vidare. Det går dock bra med betalkort och kostar ett par euro per passage. Parkeringsautomaterna talar sällan kortspråk och det är mycket klokt att ha både mynt och eurosedlar med sig. I övrigt tar man sig i regel fram på engelska, många är hjälpsamma och vana att ta hand om besökare.

Under sommarmånaderna är turistinvasionen som störst. Då är det klokt att förboka både bord och boenden och man får räkna med att det är trångt kring de stora turistmålen. Mellan de stora städerna går det utmärkt att resa kollektivt, men tänker man sig upp i bergen och ner i vindalarna så vill det till att man kan läsa busstidtabeller – och man kan inte heller vara helt säker på att ens det hjälper.