Merlot – vinodlarens favorit
Merlot är en av världens mest odlade blå druvor och många vinodlares favorit eftersom den är lättodlad, ger rika skördar och gärna låter sig blandas till lyckliga äktenskap med andra druvor. Merlot är en purfransk druva, men är numera så populär att den odlas över hela vinvärlden. Den brukar därför räknas till de internationella druvorna. Merlot är ytterst mångsidig och har förmågan att ändra karaktär beroende på var och i vilket klimat den odlas. De i regel lagringståliga merlotvinerna är ofta mjuka, runda och eleganta, men kan också vara kryddiga och komplexa.
Vad är merlot?
Merlot är en mörkblå nästan svart druva som tros har sitt ursprung i Bordeaux, där den dominerar odlingarna i flera deldistrikt. Merlot är en självskriven komponent i en klassisk ”Bordeauxblandning”. Ofta är merlot basvinet tillsammans med exempelvis cabernet sauvignon och/eller cabernet franc. Merlot bidrar i hög grad till världsryktet för Bordeauxvinerna från högra stranden av Gironde i östra Bordeaux, särskilt de ifrån St Emilion och Pomerol. Merlot odlas i stort sett överallt i vinvärlden och tycks trivas bra var den än får växa. Merlot är en av de mest lättodlade druvorna, vilket tillsammans med dess förmåga att mjukgöra andra strävare viner i olika blandningar, har gjort att den blivit en av de mest omtyckta och mest spridda druvsorterna. Merlot är en tunnskalig druva som är känslig för frost och röta. Merlot mognar tidigt, och hastigt, på ett par dagar kan den gå från perfekt mogen till övermogen. Merlot varierar i smak och ger ofta mycket lagringståliga viner. Bättre årgångar kan utvecklas under flera decennier på flaska, är vinet dessutom blandat med cabernet sauvignon kan det i ibland lagras betydligt längre än så
Merlots historia
Merlot har en gåtfull historia. Enligt vissa källor har den funnits i Frankrike sedan första århundradet efter Kristus. Första gången namnet ”merlot” dyker upp är långt senare, det sker i Bordeaux i slutet av 1700-talet då en tjänsteman upprättat en förteckning över vilka viner som tillverkades av de olika druvsorterna. Ordet ”merlot” ger oss inte någon vägledning, etymologin tros hänga samman med ”merle”, det franska ordet för koltrast. Kanske är det den mörka färgen som fågeln och druvan har gemensamt, eller för att merlotdruvorna har en särskild förmåga att locka till sig koltrastar? Genom DNA-analyser har man slagit fast att merlot har ett nära släktskap med cabernet franc och magdeleine noire des charentes, men bland syskonen finns också cabernet sauvignon, malbec och carménère. Man vet att merlot fick spridning under 1800-talet. Bland annat dyker druvan upp i italienska Veneto redan 1855 under namnet bordo. Kring förra sekelskiftet var merlot allmänt spridd i Bordeaux, särskilt i Médoc. Kring mitten av 1900-talet drabbades Bordeaux av såväl frost som förödande regnväder. Flera skördar i merlotodlingarna förstördes. Det gick så långt att de franska vinmyndigheterna ansåg att merlot var så väderkänslig att de förbjöd nyplantering mellan 1970 och 1975. Mot slutet av århundradet fick merlot mer och mer fäste i USA och i en rad andra länder, och populariteten tycks öka för varje år. År 1990 var merlot den sjunde mest planterade druvan i världen, tjugo år senare hade den hoppat upp till andra. Kärt barn har många namn; merlot förekommer under en lång rad synonymer både i Frankrike och på andra håll i världen. I Bordeaux går den under namnet ”le petit merle” – den lilla koltrasten.
Var odlas merlot?
Två tredjedelar ar världens merlotodlingar finns i Bordeaux, men numera odlas merlot i en lång rad länder i Europa och i övriga världen. Australien, Nya Zeeland, Chile, Sydafrika och Kalifornien är några länder där merlot är populär. Länge har man också odlat merlot i Östeuropa, framförallt i Rumänien.
Hur smakar merlot?
Druvrena merlotviner är tämligen ovanliga. Merlot är i första hand en iblandningsdruva som har förmågan att skapa lyckliga äktenskap med andra druvor. Merlot i sig ger varierade viner. Det är en terroirkänslig och väderberoende druva. I Frankrike ger merlot ofta mjuka, runda och lättillgängliga viner med inslag av hallon, jordgubbar, blåbär och plommon, men de kan också, i synnerhet vid längre lagringar, utveckla dovare, kryddigare viner med stor komplexitet och fylliga aromer. I riktigt högklassiga och äldre merlotviner hittar man kanel, tryffel och tobak. Ofta brukar merlotviner beskrivas som lättillgängliga och insmickrande. I varma klimat får de inte sällan toner av choklad och kaffe.
Hur serveras merlot?
Merlot ska som andra rödviner serveras vid en temperatur på omkring 16–18 grader. Att ställa in en flaska merlot, eller en Bordeauxblandning i kylskåpet i cirka 30 minuter före servering är en bra tumregel. Då hinner temperaturen sjunka någon grad för att sedan stiga till perfekt serveringstemperatur i glaset eller karaffen.
Merlot och merlotbaserade viner bör som andra rödviner luftas ordentligt före serveringen. Merlot utvecklas under lång tids lagring så behåll gärna flaskorna länge.
Glas till merlot
Merlot ska serveras i ett rödvinsglas med vid kupa och smal öppning som koncentrerar och förstärker aromerna. Merlotviner och merlotblandningar utvecklas av stor syretillförsel så förutom luftning till karaff är stora vinglas med en djup och vid kupa att föredra för att vinet ska komma bäst till sin rätt.
Tilltugg till merlot
Merlot är ett mångsidigt vin och förekommer i flera smakstilar. Eftersom vinerna inte sällan är relativt mjuka i sin karaktär är alltför kraftiga och kryddiga smaker svåra att matcha. Charkuterier, plockmat, mildare ostar och oliver är några exempel. De mer bäriga vinerna går bra till somrig plockmat, lätta grönsaker och getost. De lite mer kryddiga och mogna vinerna möter gärna mer kraftfulla smaker som lamm, grillade grönsaker och lagrad ost.
Mat till merlot
De lite enklare och mjukare merlotvinerna passar till lättare kötträtter som kalv, kyckling, fläskfilé och liknande. Merlot, eller en merlotblandning, kan vara ett förnämligt vin till ett rosastekt viltkött, men även till mer exklusiva fiskrätter som piggvar, marulk och grillad tonfisk. Merlot går också utmärkt till pasta och inte minst till en skaldjursrisotto med färskriven tryffel.