Riesling – lär dig allt om druvornas klassiker

Riesling är en av världens mest berömda gröna druvor. Riesling ger vita viner i vitt skilda stilar, från knastertorra och friska Alsaceviner, till fruktiga och syrliga Rhenviner, och ända till honungssöta dessertviner. Riesling förknippas ofta med tyska viner, fast druvan odlas numera över stora delar av världen där klimatet inte är för varmt. Riesling är en så känd druvsort att vinernas namn ofta blir just rieslingviner.

Vad är riesling

Den gröna druvan riesling är en slowstarter. Riesling behöver tid på sig för att utvecklas. I varmare klimat mognar den tidigt och har svårt att nå sin fulla potential. I Tyskland får riesling den tid druvan vill ha. Där kan den skördas långt in i vintermånaderna. Tyskland är optimalt för riesling och landet svarar för cirka hälften av världens odlingsareal. Men även i Österrike, Nya Zeeland, Alsace och på höga höjder i Chile, Argentina och USA odlas druvan med framgång. Riesling är mycket mångsidigt. Druvan har en förmågan att påverkas av växtplats och jordmån. Bland rieslingvinerna finns allt från torra och krsipiga viner till söta frostnupna eiswein och botrytisangripna dessertviner, bland dessa är tyska Trockenbeerenauslese världsberömt. Trots de många stilarna finns gemensamma nämnare. Riesling lagras sällan på ekfat, anses inte gynnas av mjölksyrajäsning och ger karaktärsfulla vita viner med citrustoner och hög fruktsyra. Rieslingvin kan lagras länge och utvecklar då mer tropisk frukt, mjuk honungssötma och en typisk doft av petroleum.

Rieslings historia

Genom DNA-analys har man konstaterat att riesling är en korsning av två ovanliga gröna druvor heunisch och vitas silvestris. Denna korsning tros ha uppkommit spontant. Med säkerhet vet man att riesling varit en klosterdruva sedan åtminstone 1400-talet. På 1800-talet ansågs riesling vara ett luxuöst vin och de bästa tyska rieslingvinerna kunde kosta avsevärt mer än rödvinerna från de stora Bordeaux-slotten.

Drottning Victorias bröllop 1840, Suezkanalens öppnade och premiärkvällen ombord på Titanic firades i riesling. Efter första och andra världskriget minskade intresset för att dricka rieslingviner. Tyska vinbönder valde andra mer lättodlade sorter och man började eftersöta vinerna. Utvecklingen gick mot massproduktion, tillsatser och försämrad kvalitet. Riesling blev i många konsumenters ögon ett billigt, sött och ointressant vin. I dag har den undervärderade druvan fått en renässans och räknas tveklöst in bland världens finaste vitvinsdruvor.

Var odlas riesling

Riesling är Tysklands stora druva. Omkring 50 procent av världens rieslingodlingar finns i Tyskland. För att utveckla hela sin fruktiga friska charm vill riesling ha det svalt. Riesling mår som allra bäst där sommarhettan är mindre intensiv. Kring floderna Rhen och Mosel stortrivs den, liksom i Pfalz. I tyskfranska Alsace anses den vara kungen bland druvor och i delar av Österrike, Australien och Nya Zeeland odlas riesling i stor omfattning. Även på höga höjder i länder som Chile och Argentina och längs Amerikas västkust odlas riesling av hög kvalitet.

Hur smakar riesling

Riesling ger vita viner med mycket stor variation. Rieslingviner påverkas av klimat och jordmåner och kan ha många skepnader. Rieslingviner är ofta friska och fruktiga med höga syror. I Alsace kan de vara knastertorra medan tysk riesling i regel har mer sötma, och ibland mycket mer sötma – särskilt gäller det de exklusiva dessertviner som görs på botrytisangripna druvor (Trockenbeerenausle och Beerenauslese ) och så kallat eiswein. Gemensamt för rieslingviner är att de ofta är friska, syrarika och har fruktiga toner av citrus, gröna äpplen och fläder. De kan också vara mineralrika och få en honungssötma som balanserar den höga syran. Med mognad och lagring förändras karaktären. Vinerna blir fylligare och frukterna mer distinkta. De får mer persika och gula plommon, toner av petroleum kan komma fram och den milda sötman blir mer framträdande. Söta och halvtorra rieslingviner är främst en tysk stil. Riesling från Österrike, Alsace och andra delar av världen är ofta helt utjästa och torra.

Vilken temperatur serveras riesling

Rieslingvin kommer allra bäst till sin rätt när det serveras svalt, nästan kallt. Riesling rekommenderas ofta kyld till en temperatur av omkring 8 grader. Före serveringen kan riesling med fördel ställas in i kylen i cirka 30 minuter. Då blir friskheten och syrorna framträdande. Tänk på att vin värms i glaset och att det kan vara bra att kyla vinet något mera än den rekommenderade temperaturen för serveringen.

Glas till riesling

Riesling bör drickas i smala höga tulpanformade vinglas. Sådana glas bevarar friskheten bäst. Vitvinsglas har ofta lite mindre kupor och smalare öppning vilket passar riesling utmärkt. De sötare vintyperna som Beerenauslese och Trockenbeerenauslese kan dricks med fördel i mindre dessertvinsglas.

Lagring och hållbarhet

På grund av sin höga syra tillhör riesling de viner som kan lagras länge. Ofta utvecklas de under minst tio år. Vinet bör förvaras svalt, mörkt och liggande, gärna i vinkyl, eller på platser där temperaturen är så konstant som möjligt. Ju kallare vinet lagras desto längre hållbarhet. Rieslingviner med hög sockerhalt kan lagras mycket länge. Riesling förändras under lagring. Den ungdomliga friskheten blir fylligare, smaken rundare, honungssötman mer framträdande och fruktigheten mer distinkt. En öppnad flaska riesling håller sig i några dagar i kylskåp.

Vad passar till Riesling

Ett glas svalt vitt riselingvin passar till många sorters tilltugg. Eftersom riesling kan vara allt från knastertorrt till fruktigt och mycket sött finns mängder med goda kombinationer. Friskare, unga rieslings är ett förnämligt vin till skaldjur, kanapéer, och till det gröna vegetariska köket. Lite mognare rieslingvin går utmärkt till exempelvis charkuterier och hårdost. De söta rieslingvinerna är utsökta till exempelvis baconlindade dadlar, chèvreost och sötare småplock.

Riesling är ett av de mest mångsidiga vita vinerna. Torrt rieslingvin från Alsace eller Österrike är förnämligt till skaldjur och eleganta vita fiskrätter, men också till sallader och det vegetariska köket. De viner som har lite högre sötma, som exempelvis vinerna från Rhen och Mosel, matchar utmärkt asiatisk hetta, kyckling och lax med lite mer kryddiga smaker. De söta vinerna behöver söta kombinationer, som exempelvis foie gras med karamelliserad lök, ugnsbakade rödbetor och chèvreost. Eller söta desserter som vaniljpannacotta, bakverk och syltade bär.