Rousanne – den rödbruna druvan
Roussanne är en rödbrun druva som trots sin färg används till att göra vita viner. Den rostbruna färgen, som uppstår när druvan mognat, har givit den sitt namn, roux betyder rödbrun på franska. Roussanne burkar kallas Rhône-dalens vita druva och odlas främst i Crozes-Hermitage, Hermitage och Saint-Joseph där den tillsammans med Marsanne är den enda tillåtna vitvinsdruvan. Den ingår oftast i blandningar tillsammans med marsanne, men det förekommer också endruvsviner.
Vad är Roussanne?
Precis som marsanne tillhör roussanne den gåtfulla serinne-familjen där flera nära släktingar inte kunnat kartläggas men där pinot noir antas vara en anfader. Roussanne och marsanne förväxlas ofta med varandra. Roussanne är en svårodlad druva med en benägenhet att drabbas av sjukdomar och angrepp av bladmögel. Klasarna är relativt små och druvorna sitter tätt ihop, vilket förhindrar luftgenomströmning och i värsta fall kan innebära att klasarna ruttnar. Det måste dessutom gå undan i vineriet eftersom roussanne lätt oxiderar när den skördats. Troligen är ursprunget norra Rhône där den äldsta kända förekomsten är från 1780-talet. Precis som marsanne har roussanne många namn: barbin (Savoie), fromental och fromental (Isère), martin cot och petite roussette. Roussanne är den viktigaste komponenten i vita viner från norra Rhône. På många platser används den som ”uppmjukningsdruva” i röda viner. I Rhône-dalen ingår den till exempel ofta i Châteauneuf-du-Pape, systerdruvan marsanne är inte tillåten i just den appellationen. För att mogna fullt ut behöver roussanne mycket värme och många soltimmar. I kallare klimat får druvan kämpa för att hinna mogna och den följs av ett rykte om att vara svårodlad. Att roussanne ändå är så populär beror på att den väl i vineriet är förlåtande och kan användas både som endruvsvin, men också i blandningar där den i allra högsta grad medverkar till att utveckla eleganta och prestigefulla viner.
Roussannes historia
Precis som när det gäller marsanne vet vi ganska lite om roussannes ursprung. Att de båda druvsorterna kommer från norra Rhônedalen är dock klarlagt, troligen från en plats mellan Lyon och Valence för att vara mer precis. På senare år har man forskat en hel del om ursprunget för både marsanne och roussanne och med hjälp av DNA-teknik har man kunnat påvisa att de båda Rhôhnedruvorna är nära släktingar, dock kommer man inte särskilt långt tillbaka i det genealogiska släkträdet. Det mer exakta ursprunget återstår att kartlägga. Dock torde pinot noir, som så många gånger vara en av urdruvorna. De dokument som visar att roussanne odlades på 1780-talet i norra Rhône är förvisso de äldsta spåren, men troligen var druvan spridd i trakten redan då.
Var odlas roussanne?
Rousfanne har sitt ursprung i norra Rhône och det är alltjämt den huvudsakliga växtplatsen, men den förekommer även längre söderut längs den stora floden, som i Languedoc och Provence. Roussanne odlas också i Australien, dit den kom under tidigt 1800-tal, i Italien, Spanien, Schweiz och USA. I dag ökar roussanne i popularitet och är en tämligen vanlig vitvinsdruva, inte minst i nya världen. Många mindre odlare, experimenterar gärna med blandningar på roussanne, särskilt i Kalifornien där roussanne blandas med viognier och chardonnay.
Hur smakar roussanne?
Viner som görs av Roussannedruvan, kommer bäst till sin rätt om de serveras väl kylda. Vanligen brukar tio till tolv grader rekommenderas, men även kylskåpskalla viner fungerar mycket bra. Vid den temperaturen är friskheten och fräschören som allra mest framträdande. Mer komplexa roussanneviner kan serveras serveras vid något högre temperaturer. Tänk på att vin värms i glaset och att det kan vara bra att kyla det något mera än den rekommenderade temperaturen före serveringen.
Glas till roussanne
Roussanneviner och blandningar med roussanne bör drickas i kupade eller tulpanformade vinglas. Vitvinsglas har ofta lite mindre kupor och smalare öppning vilka framhäver de aromatiska tonerna i vinet. Har vinerna eklagrats kan de drickas i glas med lite större kupa, sådana glas lyfter fram vinernas arom.
Hur lagras roussanne?
Roussanne ger ofta viner som kan lagras länge. Kommer vinerna från de berömda appellationerna i Rhône har de inte sällan en imponerande lagringspotential. Femton år för att utvecklas som allra bäst är en vanlig rekommendation, men i vissa fall kan de lagras betydligt längre än så. Många unga och tämligen enkla roussanneviner, eller blandningar med roussanne, utvecklas också påfallande väl under lagring. En vinkällare eller vinkyl är optimalt, men det viktigaste är att vinerna förvaras liggande i jämn temperatur och gärna mörkt.
Tilltugg till roussanne
Roussanne ger matvänliga viner som passar till många typer av tilltugg. Prova det till snittar med lax och pepparrot, eller till hårdost och skinka. Det går även bra till lite saltare toner som oliver och kapris. Det är ett utmärkt sällskaps- och pratvin som är gott till somrig plockmat, snittar och småplock. Eklagrad roussanne är mer smörigt och går bra till lite fetare tilltugg som blåmögelostar och salami.
Mat till roussanne
Vita viner av roussanne, eller blandningar där roussanne ingår. Är mycket matvänliga. De fungerar till det mesta från skaldjur till kyckling. Till det franska kökets fiskrätter, som en bouillabaisse, eller en gratäng på vitfisk, så passar roussanne mycket bra. Roussanne gifter sig med alla skaldjur, kanske särskilt bra till blåmusslor. Det går också bra till lättare kötträtter, som kalv och fläskkött, men också till det asiatiska kökets mer kryddiga smaker. Är vinet eklagrat kan det med fördel drickas till fetare rätter som smörstekt fisk med krämiga såser på crème fraiche, smör och grädde. Roussanne går också bra till många sorters ostar.