Sangiovese – Italiens nationaldruva

Inte någon annan druva är ens i närheten av att ha samma ställning i den italienska vinproduktionen. Sangiovese har urgamla rötter och tros ha sin vagga i Toscana eller Emilia-Romagna. Den är ofta en blandningsdruva och används till att göra röda viner i många olika stilar. Dock förekommer också druvrena viner, men även då är sangiovese något av en kameleont som anpassar sig efter klimat, omgivning och vinifiering.

Sangiovese tar åt sig mycket av intrycken i det klimat och den jordmån den är odlad i. Kombinationen med olika kloner gör att den kan vara något svår att känna igen. I sin ungdom är den dock nästan alltid örtig, har en tydlig syra, medelkraftiga till kraftiga tanniner och har inslag av körsbär. Med ålder tenderar den att utveckla noter av läder, tobak och tryffel. Även om körsbärsaromerna ofta finns kvar får de då också ofta sällskap av aromer av hallon och torkade plommon.

Vad är Sangiovese?
Utan tvekan är Sangiovese Italiens mest kända och mest hyllade rödvinsdruva. Den odlas över hela landet men har sitt nav i mellersta Italien där den är hemligheten bakom några av landets, och därmed världens bästa, viner. Sangiovese serveras både till de enkla bordsvinerna på den italienska trattorian och till lyxrätterna på de trestjärniga krogarna i Rom. Med inspiration från Bordeaux blandas sangiovese ofta med Merlot och Cabernet Sauvignon till en så kallad Super-Tuscans. Sangiovese har flera namn och mängder av kloner. Brunello (den lilla bruna) och prugnolo (det lilla plommonet) är två av dessa. Sangiovese förekommer i många stilar. Enklare viner är i regel friska och rika på syra och tanniner, medan de mer fruktdrivna äldre vinerna blir strama och får smaker av mörka körsbär, tobak och läder. Ett gemensamt drag är syrliga bärtoner, örter och en lite dammig och jordig karaktär.

Sangioveses historia
Sangiovese har en mycket gammal historia. Man har velat leda druvan ända tillbaka till etruskerna på 500-talet före Kristus, till vildväxande Vitis silvestris och till den allra första vinodlingen. Det första omnämnandet är dock så sent som 1590, men ingenting motsäger att druvan redan då var urgammal. Odlingen av sangiovese följer i hög grad gränserna i det gamla etruskiska riket och även om druvan numera odlas i hela Italien, utom Sicilien, så är det i det ursprungliga Etruskien som den har sitt huvudsakliga utbredningsområde. Modern dna-forskning har visat att sangiovese har sitt ursprung i två antika druvsorter, den ena ciligiolo, härstammar från Toscana och den andra, calabrese montenuovo, odlas ännu på några få platser i Kalabrien på den italienska tåspetsen. Det var sangiovese som på 1970-talet tog de italienska vinerna ut i världen, då blev toppvinerna från Toscana och inte minst de bastklädda flaskorna med det rustika, örtiga och puritalienska Chianti-vinet ytterst populära som en symbol för en italiensk avslappnad och medveten livsstil.

Hur uttalas sangiovese?
Namnet sangiovese kommer från latinets sangius jovis som betyder Jupiters blod. Jupiter var gudarnas främste i den romerska mytologin och motsvarigheten till grekerna Zeus. Jupiter styrde över väder och vind och i druvornas saft tyckte man sig se hans blod. Sangiovese uttalas [san jho vej si].

Var odlas sangiovese?
Sangiovese odlas på drygt 70 000 hektar i Italien, det motsvarar ungefär halva Ölands yta. Huvudsakligen ligger odlingarna i mellersta Italien i distrikten Toscana och Emilia-Romagna, men sangiovese förekommer numera i de flesta italienska vindistrikt. I vissa ursprungsskyddade viner som Chianti och Vino Nobile måste enligt lag minst 80 % av druvorna vara sangiovese. Inte minst har chiantivinernas popularitet inneburit att sangiovesedruvan fått ökad spridning. I dag odlas den på flera håll i världen, exempelvis i USA, Rumänien, Australien och i Sydamerika.

Hur smakar Sangiovese?
Sangiovese påverkas av klimat och jordmån där den odlas. Dessutom gör dess många kloner att det är en svår druva att känna igen. Unga viner har nästan alltid höga syror och en örtig karaktär. De har i regel tydliga tanniner och inslag av körsbär. Äldre viner blir strävare och får toner av läder, tobak och tryffel. Genomgående i både ung och äldre sangiovese är en körsbärston och en viss strävhet. Om Sangiovese lagras på ekfat kommer toner av choklad och nyrostade kaffebönor. Chiantivinerna kan vara rustika och örtiga, men också betecknas Classico, då är de mer karaktärsfulla, fruktiga och fylliga. Med tillnamnet Riserva kan man räkna med ett mycket kraftfullt och stramt vin som tål att lagras i decennier.

Hur serveras sangiovese?
Sangiovese bör som andra röda viner serveras vid en temperatur på 16–18 grader. Att ställa in en flaska sangiovese i kylskåpet i cirka 30 minuter före servering är en bra tumregel. Då hinner temperaturen sjunka någon grad för att sedan stiga till perfekt dricktemperatur i glaset eller karaffen.

Glas till sangiovese
Sangiovese ska serveras ur ett rödvinsglas med rund kupa och smal öppning, sådana glas koncentrerar och förstärker aromerna. I synnerhet kommer de lite strama och äldre vinerna bäst till sin rätt i dessa glas. Glasets design är ofta en smaksak så länge det har en vid kupa med en avsmalnande öppning. En enkel tumregel kan vara; ju större rödvinsglas desto större vinupplevelse.

Kan man lagra sangiovese?
Enklare sangioveseviner ska drickas inom de närmaste åren och vinner inte nämnvärt på lagring. Äldre viner med hög fruktsyra och strävhet, som lagrade Super Tuscans och Chianti Classico Riserva kan lagras mycket länge, minst ett par decennium. Optimal lagringsplats är en källare med sval och jämn temperatur. Vinet ska förvaras liggande och gärna mörkt.

Tilltugg till sangiovese
Enklare sangiovese är trattorians vin där serveras det till vitt bröd, oliver och ostar före en måltid. Det går också utmärkt väl med alla slags italienska delikatesser som salami, parma och kryddiga korvar. Många menar att sangiovese är det optimala pizzavinet och ett somrigt buffé- och grillvin.

Mat till sangiovese
Sangiovese är ett mycket matvänligt vin, och ett perfekt val toscanska rätter med raguer, pasta, kanin och förstklassigt kött. Kort sagt är sangiovese ett vin till det mesta i den italienska gastronomin. De enkla sangiovese-vinerna är suveräna pratviner till pizzan eller pastan, medan de mer anspråksfulla kräver de bästa styckdetaljerna från nöt och vilt, långlagrad parmesan eller ljuvlig färsk tryffel. Sangiovese är mångfacetterat och erbjuder många möjligheter i köket.