Allt om vinlandet Sydafrika

Sydafrika räknas till den nya världens vinländer trots att vinodlingen är mer än 350 år gammal. På senare år har Sydafrika vuxit fram som ett formidabelt vinland. Det speciella klimatet, geologin och geografin har skapat enastående möjligheter för vinodling. Dessutom har en ny generations vinodlare tagit över volymodlingar och drivit landets vinindustri i en kvalitetsriktning. I dag har Sydafrika internationell stjärnstatus. Många menar att Sydafrika numera tillhör världens främsta vinländer.

Historia
Det sydafrikanska vinet kan följas ända tillbaka till de allra första dropparna. Den 2 februari 1659 pressades den första druvsaften av den holländske kolonisatören Jan van Riebeeck. Vinet hade han planterat några år tidigare vid den provianteringsplats han grundat vid Taffelbergets fot, det som sedermera skulle bli Kapstaden. Plantorna hade han låtit hämta som sticklingar från Europa. Till en början hade vinodlingen svårt att få genomslag. Men när Riebeecks efterträdare Simon van der Stel planterade vin på sin farm i Constantia blev det början till en ny era. Vin de Constance – ett sött muscatvin gjort på druvor från Van der Stels odlingar ­– blev omåttligt populärt bland kungligheter och adel vid Europas 1700-talshov. Under 1800-talets första hälft ockuperades Sydafrika av britterna, och en stor marknad öppnade sig. Denna Kollapsade dock helt när vinlusen slog till 1886. När odlingen sköt fart igen uppstod överproduktion och kvalitetsproblem. För att få ordning på produktionen och kvalitetsbristerna grundades 1918 handelsmonopolet Ko-operatieve Wijnbouwers Vereniging (KWV). Apartheidregimen skulle innebära en ny svår tid för landets vinproduktion, handelsblockader raderade ut exporten, det internationella utbytet upphörde och kvaliteten försämrades. I och med apartheidregimens fall 1994 förändrades allt, monopolet upphörde och de odlare som tidigare försörjt stora KWV kunde börja producera viner under egna etiketter, och inte minst skaffa sig nya internationella impulser. Efter bara några år blomstrade vinnäringen igen. PÅ 2000-talet har Sydafrikas vinodlare utvecklat viner i världsklass. Detta har möjliggjorts tack vare internationellt kapital och utbyten, en ny generations välutbildade innovativa oenologer och en demokratisk process där den statliga vinproduktionens monopolställning upphörde. Sydafrikanska viner har ofta unika stilar och uttryck. De är annorlunda, smakrika och har en ren och frisk fruktighet.

Druvor
Det sydafrikanska druvorna är importerade från Europa eller är korsningar av dessa. En påfallande stor andel buskodlas. Omkring 90 druvsorter är tillåtna. Till skillnad från många vinländer odlas mer gröna än blå druvor i Sydafrika. Chenin blanc är den vanligaste. En mycket stor del av denna vinproduktion går till den omfattande brandytillverkningen, där även columbard står för stora volymer. Andra gröna druvor blir mer och mer betydelsefulla, chardonnay och sauvignon blanc är två exempel. Bland de blå druvorna dominerar cabernet sauvignon och shiraz. Mycket känd är också pinotage, som har fått bära fana som nationaldruva, trots att den odlas i mindre omfattning än andra druvor.

Pinotage

Pinotage är en korsning mellan Pinot Noir och Cinsault, som världens första professor i vinodling Abraham Izak Perold tog fram 1925 vid universitetet i Stellenbosch. Korsningen föll i glömska och överlevde mer eller mindre av en slump när några plantor togs tillvara från Perolds övergivna trädgård. Pinotage ger små skördar och svarar enbart för någon procent av Sydafrikas vinproduktion. Vinerna får ofta tydliga toner av rök och stall, men kan också vara fruktiga och eleganta.

Chenin Blanc

Chenin Blanc brukar förknippas med Sydafrika. Det är ursprungligen en fransk druva som ger friska viner med hög fruktsyra. Chenin blanc används också till mousserande vin. Ibland kallas sydafrikansk chenin blanc för steen, som är ett äldre namn.

Cabernet Sauvignon

Cabernet Sauvignon är den vanligaste druvsorten i Sydafrika. Ursprungligen är det en korsning mellan cabernet franc och sauvignon blanc. Cabernet sauvignon brukar ge sträva och fylliga röda viner med typiska aromer av svarta vinbär.

Shiraz

Shiraz är också en av mest odlade druvorna, och kanske den druva som visat sig utveckla de allra främsta sydafrikanska vinerna. Shiraz ger mörka viner med stor kraft och fyllighet. I smaken hittar man björnbär, lakrits och kryddiga inslag. Shiraz är känd för sin pepprighet och för att ge viner med stor lagringspotential.

Merlot

Merlot är också en fransk Bordeaux-druva som haft stor framgång i Sydafrika där den odlas i allt större omfattning. Merlot ger viner av skiftande karaktär från lätta och fruktiga till tunga och fylliga.

Sauvignon blanc

Sauvignon blanc är en av de vanligaste gröna druvorna i Sydafrika. Den ger friska och aromatiska viner. Smaken är ofta bärig och fruktig med nötaktiga inslag och höga syror. Sauvignon Blanc är mycket spridd över vinvärlden.

Chardonnay

Chardonnay odlas främst i lite svalare distrikt där den oftast används till torra vita viner, eller till mousserande viner. Druvan lämpar sig också mycket väl till eklagring.

Colombar

Colombar, som är det sydafrikanska namnet på colombard, är också en fransk druvsort. Det är den näst mest odlade druvan i Sydafrika. Den ger rika skördar och används i stor omfattning inom brandyindustrin.

Sydafrikanska vinlagar
De sydafrikanska vinlagarna instiftades först 1973 efter modell från det franska appellationssystemet, men de är inte lika långtgående. WO – Wine of Origin – garanterar geografiskt ursprung och delas in i fyra nivåer. Ursprung, druvmängd och årgång anges även med en så kallad ”busticket”, en färgkodad etikett på flaskhalsen.

WO

WO (Wine of Origin) ger garantier för vinets ursprung, årgång och druva. I exportviner måste den angivna druvsorten uppgå till minst 85 %.

WOS

WOS (Wine of origin Superior) är den högsta kvalitetsklassen ett sydafrikanskt vin kan få. Dessa viner har guldetikett.

Landgoed

Landgoed är en märkning som anger att vinet uteslutande kommer från en enstaka vingård.

Vinområden
Sydafrika är indelat i fem huvudregioner: Coastal Region, Cape South Coast, Breede River Region, Olifants River och Klein Karoo. Regionerna är i sin tur indelade i ett stort antal distrikt och mindre wards. Bland de mest kända distrikten kan nämnas:

Stellenbosch

Stellenbosch strax öster om Kapstaden är det mest ryktbara distriktet med flest producenter. Här sveper de svala havsvindarna in med kall luft från Antarktis. I Stellenbosch odlas många typer av vin men distriktet är mest berömt för sina röda viner på cabernet sauvignon.

Constantia

Constantia är ett svalt område i en mindre ward i Coastal Region utanför Kapstaden. Läget är mycket gynnsamt. I hög utsträckning odlas populära vita viner, men även rödviner på cabernet sauvignon.

Franschhoek Valley

Franschhoek Valley är ett bördigt distrikt i dalgången mellan bergskedjorna öster om Kapstaden. Namnet betyder ”det franska hörnet” och är ett gastronomiskt mycket välrenommerat turistområde. Franschhoek är Sydafrikas mest nederbördsrika och svalaste vindistrikt och är känt för sina strama röda viner.

Tulbagh

Tulbagh ligger inklämt mellan bergen en bit inåt landet. Klimatet präglas av stora temperaturskillnader där de omgivande bergen gör att kall nattluft ligger kvar långt in på dagarna. Tulbagh har gjort sig känt för sina högklassiga shirazviner.

Darling

Darling ligger nära Atlantkusten norr om Kapstaden. Havsklimatet präglar området där man främst odlar vita viner på sauvignon blanc, men också röda shiraz.

Overberg

Overberg öster om Kapstaden är vida berömt för vithajsturism och dykning. Overberg är tämligen ungt som vindistrikt men har på senare år visat sig vara en betydande producent av chardonnay, shiraz och cabernet sauvignon.

Walker Bay

Walker Bay är ett svalt kustområde sydöst om Kapstaden berömt för valsafari. Här odlas i stor utsträckning chardonnay, pinot noir och pinotage.

Cape Agulhas

Cape Agulhas ligger i regionen Coastal Region. Det är landets sydligaste distrikt beläget alldeles vid havet där det är blåsigt och svalt. Mest odlas sauvignon blanc och shiraz.

Durbanville

Durbanville ligger nära Kapstaden där vin odlas på över 300 meters höjd. Dominerande druvor är Sauvignon blanc och Chardonnay.

Paarl

Paarl norr om Stellenbosch är ett varmt och torrt område där konstbevattning är nödvändig. Paarl, som har fått sitt namn från sina spektakulära pärlklippor, ligger inklämt mellan berg. Här görs omtalade viner på shiraz, cabernet sauvignon och pinotage.

Swartland

Swartland är ett kustnära område och kanske det mest trendiga vindistriktet i dag. Här finns gamla buskstockar och många unga innovativa vinodlare har slagit sig ner här. Man odlar främst blå druvor där shiraz, pinotage och cabernet visat sig ge toppviner.

Robertson

Robertson kallas för vinets och rosornas dal. Det ligger centralt landet och klassas närmast som halvöken. Extremt varma dagar och mycket kalla nätter ger speciella förutsättningar. Här finns hela nio underregioner, ”wards”. De vita vinerna har rykte om sig att tillhöra landets främsta.

Worcester

Worcester i inlandet är ett volymdistrikt och Sydafrikas centrum för starkvinsproduktion och brandy. Härifrån kommer nästan en fjärdedel av landets totala vinproduktion. Det mesta är storskaligt. Här görs mängder med lådviner och varumärkesviner utan ursprungsmärkning.

Klimat
Sydafrikas vinodling är till stor del koncentrerad till landets sydvästra del, där Atlanten och Indiska Oceanen möts. Klimatet präglas i hög grad av världshavens möte. Svalkande havsvindar och den kalla havsströmmen Benguela som strömmar upp från Antarktis dämpar de mycket höga sommartemperaturerna. Sydafrikanska viner får generellt mycket sol och utvecklas ofta annorlunda än på andra håll i världen, trots att det är identiska druvor. Sommaren infaller mellan november och april med skördetid under mars och april. I stora delar av landet är torka ett problem och många vinodlingar konstbevattnas, frost och skadeinsekter förekommer sällan.

Jordmån
Den sydafrikanska jordmånen är den kanske mest mångskiftande i världen. Den började bildas för en miljard år sedan och har formats av flera av jordens utvecklingsfaser. Resultatet har blivit ett spektakulärt landskap med stora variationer i såväl jordmån som mikroklimat. Till och med en och samma producent kan ha två eller flera jordmåner på sina odlingar. Man kan hitta exempel på endruvsviner från samma vingård där olika druvsorter stortrivs i olika jordmåner fast de växer mer eller mindre i raderna intill varandra. Egentligen finns alla typer av jordar i Sydafrika, lerrika, sandiga, bergiga, kalkrika, lavajordar och så vidare.