Cava – så mycket mer än bara bubbel
Nästan all cava kommer från Penedès och där har man tillverkat mousserande vin sedan mitten av 1800-talet. När vinlusen slog till i Katalonien på 1870-talet så ersattes de bortvittrande vinstockarna med blå druvor nästan helt av gröna druvor. Detta sammanföll med att Josep Raventós efter studier av den traditionella metoden i Champagne utvecklat tekniken på sin egen bodega i Sant Sadurní d’Anoia. Fröet till en fantastisk vinframgång var sått. Idag produceras en kvarts miljard (!) buteljer årligen av cava.
Så tillverkas cava
Cava är inte bara ett ”bubbel”. Varje flaska har genomgått samma process som vid tillverkning av champagne. Efter alkoholjäsning till ett torrt, stilla vin blandas många olika viner tillsammans till önskad karaktär, socker och jäst tillsätts, vinet tappas på flaska och försluts med en kapsyl. I de svala källarna får sedan flaskorna vila medan jästen omvandlar sockret i till någon procent alkoholhalt samt koldioxid, det vill säga de fina bubblorna. När jästen konsumerat allt socker sjunker de döda jästcellerna till botten och bildar en fällning som vinet får fortsätta vila på under en tid. Ju längre tid vinet har kontakt med fällningen desto mer komplexa aromer av bland annat jäst och bröd får vinet samt framförallt en fylligare och rikare munkänsla. För att få kallas cava måste det lagras i minst 9 månader på sin fällning. Står det ”reserva” på flaskan ska den lagras minst 15 månader. Om det står ”gran reserva” ska det ha lagrats minst 30 månader och dessutom vara helt torrt. Sedan 2014 finns även vingårdsbetecknad cava ”Cava del Paraje Calificado”. Förutom andra väldigt strikta kvalitetskrav måste den vila 36 månader på fällningen.
När vinet legat tillräckligt länge måste jästfällningen avlägsnas annars kommer vinet att bli grumligt. Jästen måste flyttas från sidan av de liggande flaskorna till kapsylen. Detta sker genom en process där vinflaskorna genom att samtidigt skakas, roteras och stegvis ändra läge till stående på kapsylen. Detta gjordes förr manuellt med flaskorna i träställningar. Detta mycket slitsamma och tidskrävande arbete rationaliserades genom en maskin som kallas gyropalette. En hel binge med 500-600 flaskor skakas och vrids samtidigt av en maskin enligt ett schema. Denna uppfinning är skapad för cava-framställning och används idag till produktion av mousserande kvalitetsviner i hela världen, även i Champagne.
När jästen samlats vid kapsylen kyls flaskhalsen ner kraftigt så jästen kapslas in i en ispropp som sedan skjuts ut genom trycket som bildats av kolsyran. Flaskan toppas upp med lite vin och eventuellt lite druvsocker för att söta upp vinet innan buteljen försluts med kork och grimma. Idag är nästan all cava torr med bara ytterst lite sötma och allra helst knastertorr, ”brut nature” utan någon tillsatts alls.
Hur skiljer sig cava från champagne?
Cava skiljer sig från champagne genom att den oftast är fylligare, fruktigare och lite kraftfullare och ibland med en liten rökig ton. Men cava kan ha samma typ av komplexitet från lagringen som champagne. Om man jämför med den omåttligt populära proseccon som är druvig med ganska enkla fruktaromer så är cavan torrare, smakrikare och mer komplex. Med sin smakrikedom och fruktighet så är cava ett ”gastronomiskt” vin, det vill säga att det fungerar till många olika typer av mat beroende på stil.
Vilka vinregioner producerar cava?
Nästan all cava kommer från Penedès i Katalonien men det finns ett antal andra regioner i Spanien där den också tillverkas. De vanligaste druvorna är macabeu, parellada, and xarel-lo men också garnacha, trepat och monastrell samt även champagnedruvorna pinot noir och chardonnay förekommer.