Ingen annan dryck har tillnärmelsevis samma klang i kristallglasen som Champagne. Något mer festligt, elegant och lyxigt att fira med finns helt enkelt inte. Här lär du dig mer om dryckens historia och hur du ska tänka när du väljer champagne.
Vinregionen Champagne ligger cirka 15 mil nordöst om Paris med gräns mot Belgien i norr och Chablis och Bourgogne i söder. Landskapet är varierat med skogar, bördiga åkrar och svepande kullar. Genom Champagne rinner Seine och bifloderna Marnes och Aisne. Det är i dalgångarna kring dessa som merparten av vingårdarna finns. Champagneproduktionen lyder under ett strikt regelverk. De tre champagnedruvorna är, den gröna chardonnay och de blå pinot noir och pinot meunier. Därtill finns ett litet antal godkända iblandningsdruvor men de svarar för en försvinnande liten del. Är champagnen endast gjord av chardonnay kallas den Blanc de Blanc, medan Blanc de Noir är gjord av de blå druvorna. Champagne har också samma klassificering som i Bordeaux med Premier Cru och Grand Cru-gårdar. 17 byar i Champagne har Grand Cru och 42 premier cru-status.
På 1600-talet förfinades konsten att göra mousserande vin, liksom konsten att försegla och tillverka glasflaskor så att de inte exploderade under jäsningen. Närheten till Paris gjorde att det mousserande vinet från Champagne fick fäste inom adeln och vid de franska och brittiska hoven. Champagne fick nu den aura av mondän elegans som vinet alltjämt har.
Champagne skiljer sig på några avgörande punkter från andra mousserande viner. Framförallt så är champagne i allmänhet torrare, vilket medför att den är lättare att matcha till mat. Faktum är att champagne har så unika egenskaper att den kan förhöja nästan vilken mat som helst och därmed serveras genomgående från välkomstdrink till dessert.
Champagne ska vara torr, kall och gratis, sa som bekant den store Winston Churchill, och det är svårt att säga emot. De flesta är överens om att den bästa champagnen är torr, sötman varierar från den torraste Ultra Brut, till Brut, Extra Sec, Sec, Demi-Sec och Doux.
Champagne finns i alla prislägen och självklart är det så att pris- och kvalitet hänger ihop. Åtminstone så länge man inte betalar för ett samlarvärde. Bättre årgångschampagner är högvilt i samlarkretsar och kan dessutom lagras mycket länge, därav prisbilden.
Ett glas champagne är oöverträffat som aptitretare, oftast väljer man då en blanc de blanc som är lite lättare i stilen. Sådan champagne kan med fördel också få ackompanjera förrätten, i synnerhet om den består av skaldjur, kanske den tjusiga nyårshummern, pilgrimsmusslor eller en toast Skagen. Mer fylligare och smakrikare champagner är utmärkta till fiskrätter, men också till anka, vildand, vilt och ljusare kött som kalv. Ju kryddigare rätterna är desto mer sötma kan behövas.
En halvtorr champagne är mycket gott till asiatiska rätter och till andra kryddiga anrättningar från främmande kök. De kraftigare kötträtterna kräver en torr mogen champagne, helst med ålder och gärna eklagrad. Till desserten eller ostarna är en halvtorr eller halvsöt champagne perfekt. Ska man välja champagne till en buffé så är en halvtorr rosa champagne svårslagen. Rosa Champagne har en förmåga att diskret anpassa sig till många smaker. Ett gott råd är att om man har lagt lite extra pengar på fina råvaror så kan det vara en god idé att också göra det på champagnen. Det finns nästan ingen dålig champagne, men det finns mycket som är fantastiskt bra och som ger så mycket mer än de enkla sorterna.
Till nyår kan det också vara bra att tänka på den långa kvällen. Spara inte den finaste champagnen till tolvslaget när man står på balkongen och tittar på fyrverkerier. Det är oftast att göra den ädla drycken en otjänst. Bra champagne förtjänar skärpta sinnen och fokus vid ett middagsbord. Det är denna gudadryck värd.
