Rhône – från Vienne till Avignon – allt om vindistriktet

Floden Rhône har sin början i källorna och bergsflödena kring Genevesjön. Därifrån slingrar den sig in i Frankrike, mot Lyon där den viker brant mot söder och ner mot utloppet i Medelhavet strax väster om Marseille. I och kring floddalen odlas några av världens mest hyllade röda viner. Regionen kallas Côtes du Rhône och sträcker sig cirka 20 mil från norr till söder. Rhônedalen delas in i norra och södra Rhône och vinodlingen omfattar drygt 70 000 hektar. Côtes du Rhône är därmed den nästa största regionen i Frankrike sett till produktion.

Druvor

I norra Rhône är druvsorterna få. Den enda tillåtna blå druvan är syrah. Därutöver är ett fåtal gröna druvor godkända, exempelvis viogner, marsanne och rousanne. Vinerna från norr är oftast druvrena, men blandningar förekommer där gröna druvor blandas med syrah. I Södra Rhône är ett stort antal druvor tillåtna. Grenache dominerar bland de blå, men även syrah, cinsault och morvèdre är tillåtna. De vita vinerna från söder är främst blandningar av viognier, grenache blanc och rousanne, ofta ingår också den mest odlade ugni blanc.

Geografi

Rhônedalen sträcker sig från den gamla romerska staden Vienne, cirka 30 kilometer söder om Lyon ner till den gamla påvestaden Avignon. På grund av stora skillnader i klimat och jordmån delas regionen in i en nordlig och en sydlig del. Dessa avgränsas av ett naturligt område, ett 50 kilometer kargt markområde utan odling. I Rhônedalen produceras alla typer av viner, även om rödviner svarar för omkring 90 procent av volymen. Hermitage, Condrieu, St-Joseph och Côte-Rôtie anses vara de främsta appellationerna i norra Rhône, kända för bland annat storslagna druvrena syrah-viner. Södra Rhône har andra förutsättningar och produktionen är mer omfattande. I söder gör man framstående röda blandviner. Det mest kända distriktet är Chateauneuf-du-Pape.

Historia

Det är möjligt och till och med troligt att fenicierna odlade vin i Rhônedalen redan på 500-talet före kristus. Syrah-druvans namn kan härledas till den persiska staden Shiraz. Men några påtagliga bevis för vinodling finns inte förrän romerska legionärer vid tiden för vår tideräkning slog sig ner i området. När romarriket föll upphörde stora delar av vinodlingen och det finns inga belägg för att sådan förekommit i Rhônedalen förrän på 1100-talet. Staden Avignon var påvarnas exilslott under sju påvegenerationer och vindistriktet Chateauneuf-du-Pape har fått sitt namn härifrån (påvens nya slott). Rhônedalen fick tidigt ett mycket gott rykte och under det tidiga 1800-talet förekom det att vinerna från Bordeaux blandades med Rhônevin för att förhöja kvaliteten. Under senare delen av 1800-talet drabbades Rhônedalen av missväxt, dåliga skördar och vinlusen. När vinproduktionen sakteliga kom igång igen blev överproduktionen stor och kvaliteten försämrades. För att stävja detta infördes 1923 bestämmelser om druvsorter, avkastning, geografisk begränsning med mera. Detta blev sedermera grunden för hela det franska appellationssystemet.

Jordmån

Norra Rhône är bördigt med skiftande jordmåner. Ofta dominerar granit och skiffer, men också kalkrika sandjordar, lerjordar och karga stenjordar där vinerna får kämpa för att finna näring. Jorderosion är ett vanligt problem längs de branta kullarna. I södra Rhône är variationen stor, magra jordar på höjderna och mer lerjordar i slättlandet. I Chateauneuf-de-Pape är marken täckt av stenar som lagrar värme, svalkar på dagen och värmer på natten.

Klimat

Norra Rhône är nederbördsrikt med mycket växtlighet, grönska och fruktodlingar. Här råder inlandsklimat, med milda vintrar och varma somrar. Området påverkas av den svala mistralvinden som sveper in från norr. Tidvis förekommer kraftiga regn som sköljer bort jorden från sluttningarna. Längre söderut blir det torrare och varmare. Medelhavsvärmen letar sig långt inåt land och vissa tider på året är det mycket varmt. Mistralen blåser ständigt från norr och häftiga åskoväder med hagelstormar hotar vinodlingarna.