Vinlandet Portugal får mer och mer uppmärksamhet. Det lilla landet ligger lite i skuggan av Spanien men har en påfallande bredd, egna vinstilar och en fascinerande mångfald. I Portugal finns ett drygt tiotal vinregioner, där de mest kända har stor internationell ryktbarhet. Generellt kan man säga att det är i norra delen av landet som de flesta kvalitetsviner har sin hemvist, men övriga regioner är på stark frammarsch. Kungsvinet bland Portugals många vinstilar är det berömda portvinet. Det kommer från regionen Douro och odlas utmed floden med samma namn som rinner från den spanska gränsen ut till Atlanten nära hamnstaden Porto. Även Madeira är ett portugisiskt starkvin med samma historiska klang. Kännetecknande för Portugal är att man i mycket stor utsträckning odlar inhemska druvsorter.
Historia
Portugals tidiga vinhistoria är i mångt och mycket densamma som Spaniens. De första, om än svårtydda, spåren av vinodling på den iberiska halvön har man funnit i bronsåldersgravar i nuvarande Portugal. Precis som i Spanien var det fenicier, romare, kristna munkar och ockuperande morer som i olika skeden formade vinodlingen. Portugal blev ett självständigt kungarike på 1000-talet. De följande århundradena präglades av krig och fejder med spanjorerna. Handelsvägarna österut stängdes och istället fick portugiserna söka sina allierade sjövägen. Inte minst blev England en viktig handelspartner. Under engelsmännens religionskrig med Frankrike öppnades gyllene portar för portugiserna. Portvin blev så småningom en lika stor del av den brittiska kulturen som te. När exporten var som störst i början av 1800-talet skeppades över 30 miljoner liter portvin årligen från hamnen i Porto.
Under en stor del av 1900-talet var Portugal en diktatur. Långa tider isolerades landet, vilket gjorde att inhemska traditioner och druvsorter bevarades. Dessa är numera ett betydande särdrag för portugisiskt vin och ses som en konkurrensfördel gentemot spanska och franska viner. När Portugal blev demokratiskt 1974, och så småningom en del av EU, förändrades villkoren, EU-bidrag, statliga jordbruksstöd och ett ökat internationellt kunskapsflöde kom att modernisera såväl metoder som infrastruktur och logistik. I dag är den portugisiska vinproduktionen akademikertät och en av världens mer framträdande.
Druvor
I stor utsträckning är det inhemska druvor med svårtuttalade namn som odlas i Portugal. Internationella druvor förekommer, men får finna sig i en mer undanskymd roll. Antalet druvsorter är om inte oändligt så i varje fall smått oöverblickbart. Portugals nationella vininstitut listar fler än 350 druvsorter. Mest odlad är den blå Castelão som svarar för cirka 10 procent av odlingsarealen. En populär druva är också aragonez, eller tinta roriz, som den kallas i regionerna Douro och Dão. Egentligen är det samma druva spanska tempranillo. Att samma druvsorter har olika regionala namn är också typiskt för Portugal. En av de mest odlade druvorna heter trincadeira i Alentejo, men i Douro byter den namn till tinta amarela. Portugals kanske mest ansedda druvsort är den blå touriga franca/nacional, som är en viktig druva för portvinsproduktionen. Bland de gröna druvorna är alvarinho loureiro, arinto och trajadura några av de mest omtyckta. Internationella druvor blir mer och mer etablerade, men skyddas vanligtvis inte av den nationella ursprungsmärkningen inom DOP-systemet.
Vinlagar
Portugal hade en form av ursprungsbeteckning redan på 1700-talet, vilket var världens första vinlagar. Sedan EU-inträdet har landets regelverk moderniserats enligt fransk och italiensk förebild. Produktionen övervakas Instituto da Vinha e do Vinho (IVV). Lagarna reglerar ursprung, druvsorter, skördetuttag med mera.
Portugals viner delas in i tre klasser:
Denominação de Origem Protegida (DOP): Är den högsta klassen. Den motsvarar Frankrikes AOC och omfattar 31 områden. Beteckningen Reserva ges till årgångsbestämda kvalitetsviner med minst en halv volymprocent högre alkoholhalt än kravet för DOP-området vinet kommer ifrån. Garrafeira är en beteckning för årgångsviner med minst 30 månaders lagring, varav minst ett år på flaska. För vita viner och rosé krävs kortare lagring. Dessutom används mellanklasserna IGP och VQPRD inom respektive DOP, dessa viner har inte lika strikta krav på exempelvis druvsort eller lagring.
Vinho Regional: Ungefär lantvin. Motsvarar den franska kategorin Vin de Pays och omfattar 14 regioner som ibland sammanfaller med DOP-området.
Vinho: är den lägsta klassen och omfattar viner utan vare sig årgångangivelse eller druvsort. Klassen benämndes tidigare Vinhos de mesa (bordsvin).
Portugals vinregioner
Sett till vinproduktion per capita är Portugal världens största producent. Årligen produceras närmare 200 miljoner liter vin (varav cirka 40 % är portvin). I Portugal finns också en tredjedel av världens totala bestånd av korkek, kork är en betydande exportprodukt.
Douro
Är vinområdet i Douroflodens dalgång i norra Portugal. Floden rinner in från Spanien och byter namn vid gränsen från Duero till Douro. Regionen är världsberömd för sina portviner, men här odlas även fylliga röda viner och vita viner i spansk stil. Oftast används samma druvor som till portviner för alla övriga vintyper
Vinho Verde
Ligger i Minho längst upp i norr. Vinho Verde är Portugals nordligaste och största vinområde. Området präglas av havsklimatet. Främst odlas vita friska och lätt mousserande ”gröna” viner, (vilket namnet verde syftar på) men även rosé och rödvin. Ett betydande deldistrikt i Vinho Verde är Monção där druvan alvarinho dominerar.
Dão
Är ett utpräglat rödvinsområde i centrala Portugal som är omgivet av berg. Här odlas främst druvor som touriga nacional, tinta roriz, alfrocheiro preto. Vinerna härifrån är ofta fylliga och fruktiga och har på senare utvecklats mycket positivt.
Bairrada
Den kustnära och svala regionen Bairrada ligger väster om Dão och är känt för sina strukturerade och sträva rödviner av hög kvalitet, i stor utsträckning odlas den blå druvan baga. I Bairrada görs också mousserande vin av hög kvalitet.
Tejo
Ligger i inlandet längs floden Tejos dalgång. Här produceras ett stort antal vinstilar utifrån ett stort antal tillåtna druvsorter. Ofta säljs vinerna i bulk till kooperativ.
Lissboa
Ligger norr och väster om huvudstaden Lissabon. Här finns ett stort antal DOP och vinerna är ofta moderna och skiftande i stil. Den långsmala regionen präglas av havsklimatet. En fascinerande druva är ramisco som odlas i DOP Colares. Ramisco planteras i sanddyner och har aldrig angripits av vinlusen. Colares är därför ett av mycket få områden i världen som aldrig behövt ympa in amerikanska resistenta vinplantor.
Alentejo
I det soliga inlandet görs flera vintyper, mest kända är de fruktiga och mjuka rödvinerna, som inte blir lika sträva som i norra delarna av Portugal. Ofta används Alentejano som ursprungsbeteckning.
Setubal
Setúbal är en torr och sandig halvö som sticker ut i Atlanten söder om Lissabon. Setubal är mycket berömt för sitt spetsade moscatellvin. Utmed de tre floderna som rinner genom Setubal odlas också andra vintyper, där inte minst rödviner under namnet Península de Setúbal håller hög kvalitet.
Algarve
Det berömda turistområdet Algarve längst ner i södra Portugal omfattar flera regionala DOP. Trots mer än 3 000 soltimmar blir det aldrig lika stekhett som i södra inlandet. Mestadels odlas röda viner, negra mole är den vanligaste druvan.
Madeira
Madeira är ett världsberömt vin från ögruppen med samma namn långt ute i Atlanten, väster om Marocko och norr om Kanarieöarna. Madeiravinet görs på samma sätt som portvinet, genom att man förstärker vinet (fortifierar) det med tillsatser av vinsprit. Ursprungligen gjordes detta för att vinet skulle klara långa sjötransporter i den heta solen. På Madeira görs även andra viner, men inga har i närheten samma internationella ryktbarhet.
Klimat
Portugal är ett litet land, med ett mycket varierat klimat. Inlandet är torrt och mycket varmt. Ju närmare kusten man kommer desto mer sätter Atlanten sin prägel på temperatur, vindar och nederbörd. De södra delarna av Portugal kan vara mycket varma. I norr är årsmedeltemperaturen runt tio grader, medan sommarmånaderna i söder ofta överstiger 40 grader. Varma torra sommar och de förvärrade klimateffekterna påverkar vinodlingen i landet negativt.
Jordmån
Jordmånen i Portugal är starkt varierad. Inom mycket små områden kan man hitta odlingar där såväl granit, krita som skiffer dominerar. En bit därifrån kan marken vara torr och sandig. Utmed floderna ökar inslaget av lera och kalk, medan exempelvis Madeira präglas av vulkaniska jordarter. Det varierade klimatet, skiftande jordmåner och de många druvsorterna gör Portugal till ett av världens mer spännande och mest varierande vinländer.
