Bierzo har på kort tid blommat ut som ett av de allra hetaste vinområdena. I dag räknas rödvinerna från Bierzo till Spaniens absolut främsta viner. Bierzo är druvan Mencias absoluta epicentrum. Här odlas nästan bara denna till stor del nyupptäckta kultdruva. Andra druvsorter förekommer, men ingen av dem har någon större betydelse.
Bierzo är ett litet distrikt i den stora självstyrande regionen Castilla y Leon. Castilla Y Leon ligger på den stora bergsplatån i norra Spanien och gränsar mot nordöstra Portugal, Galicien och Baskien. I söder sträcker sig regionen ända ner mot Madrid och i öster bort till Rioja. Castilla Y Leon är ungefär lika stort som Götaland. I regionen finns 14 vindistrikt, varav nio har DO-klassificering. Av dessa ligger samtliga utmed floden Duero, utom ett – den lilla och magnifika rödvinsregionen Bierzo.
Bierzo ligger i den nordvästligaste delen av Castilla y Leon, med gräns mot likaledes berömda Rias Baixas. Centralort är den lilla staden Villafranca del Bierzo med 3 000 invånare. Landskapet är bedövande vackert med slingrande vägar över berg och dalar där terrasserade vingårdar klättrar längs de branta sluttningarna. Att odla vin här är en utmaning och odlarna får nästan ha bergsgetters förmåga för att kunna sköta sitt vingårdsarbete. Jordmånen består av en blandning av granit, skiffer och kvarts och är närmast optimal för odling av kvalitetsvin.
Vingårdarna i Bierzo ligger på ganska höga höjder, vanligen mellan 500 och 800 meter över havet. De allra högsta odlingarna når upp till nästan 1 300 meter. Den höga höjden gör att låga temperaturer är ett ständigt hot. Bierzo har ett fastlandsklimat men präglas av närheten till havet. Somrarna är varma och vintrarna svala. Genom Bierzo rinner floden Sil med sina många bifloder vilka också påverkar klimatet. Atlanten är en regulator som drar in fuktiga och salta havsvindar. Dessa har genom årmiljonerna skapat en mineralrik jordmån som fyller druvorna med smak och karaktär. De omgivande Bergskedjorna ger dock ett skydd för Atlantregnen och nederbörden i Bierzo är mindre än i kustområdena. I huvudorten Villafranca del Bierzo är årsnederbörden 650 mm per år och medeltemperaturen 13 grader. Den sjunker dock betydligt när man kommer upp i de mer höglänta vingårdarna.
Ingen vet hur länge man har odlat vin i Bierzo. Troligen kom vinodlingen med romarna för 2000 år sedan. Romarna kom med straffångar och slavar till nordvästra Spanien för att utvinna guld ur markerna. Trots att vinodlingen är mycket gammal dröjde det ända till 1989 innan området fick en DO-klassificering. Att Bierzo vuxit fram som ett av de riktigt heta vinområdena beror i mångt och mycket på att en ung generation vinmakare nyplanterat viner på de svårtillgängliga bergssluttningarna, minskat skördeuttaget och tagit vinodlingen i Bierzo bort från kooperativ bulktillverkning och satsat på en ytterst medveten kvalitetsproduktion. I dag odlas vin på omkring 4 300 hektar i Bierzo. Till stor del är odlingen uppbyggd av kooperativ och den aktade ställning som Bierzo har fått på senare år beror mer på skickliga vinmakare än en lång tradition. Ännu produceras en hel del mindre karaktärsfulla viner i regionen. I dag är Bierzo tillsammans med Priorat det hetaste spanska vinområdet, och vinerna hyllas över hela vinvärlden.
I Bierzo odlas flera druvsorter. Fyra blå och fyra gröna är godkända enligt DO-reglementet, de blå är mencía, garnacha tintorera, merenzao och estaladiña, och de gröna godello, doña blanca, malvasía och palomino. Förutom mencia och den gröna godello har dock inga andra druvor förmått ta vara på regionens unika förutsättningar. Det tillverkas såväl röda som vita och rosa viner i Bierzo, men området är ett utpräglat rödvinsområde. De röda DO-vinerna måste bestå av minst 70 % mencia.
Mencia är den helt dominerande druvan. Den odlas nästan bara här i nordvästra hörnet av iberiska halvön. I Portugal går den under namnet Jaen. På senare tid har det tillkommit några få odlingsplatser även utanför Spanien och Portugal. 90 procent av odlingarna i Bierzo utgörs av mencia, som odlas på branta sluttningar och steniga marker. Mencia har på kort tid har fått kultstatus och sällat sig till raden av vinvärldens toppdruvor. Mencia föredrar det lite svala och fuktiga Atlantklimatet, men behöver också sol och värme. Mencia är ingen lätt kompis att ha att göra med. Det får inte vara för torrt, inte för regnigt, inte för varmt, inte för kallt. I vingården vill den ha omsorg och i vineriet får den inte macerera länge om den ska utveckla de viner den skämt bort världen med under senare år. Under goda förutsättningar och rätt omsorg tar mencias djupgående rötter upp fina mineraler ur jorden och efter något års lagring blommar frukter och tanniner ut på ett nästan unikt sätt. Mencia ger mycket lagringståliga viner, de blir bara mer och mer balanserade år efter år. Mencia ger viner som har en mycket rik smakpalett. De är blommiga och fruktiga med både röda och mörka inslag, kända för sina höga tanniner, tydliga strävhet och för att de levererar frukt och syra i överflöd.
