Nya Zeeland är en östat i Stilla havet. Landet består av 600 hundra öar, varav Nordön och Sydön utgör den stora landmassan. Många av öarna är obebodda och de drygt fem miljoner invånarna bor i stor utsträckning på de två stora huvudöarna. Nya Zeeland är till ytan betydligt mindre än Sverige, men ungefär lika långt, cirka 160 mil. Nya Zeeland är ett mycket vackert land med höga berg och magnifika stränder. Mer än en tredjedel av landytan är naturreservat som ska bevaras orörda till framtiden. Klimatet på Nya Zeeland är subtropiskt, Nordön är varmare och grönskar nästan hela året runt, medan Sydön kyls av kalla vindar från Antarktis. Vin odlas i både norr och söder, men Marlborough på norra delen av Sydön sticker ut som landets främsta vinområde.
Nya Zeeland är liksom grannlandet Australien ett märkligt land i världens vinatlas. Fast man har odlat vin i 200 år var Nya Zeeland i det närmaste okänt som vinproducent nästan ända in i våra dagar. På knappt 30 år har Nya Zeeland vuxit till ett vinland i världsklass. Särskilt när det gäller vita viner, men även rödvinsproduktionen har ökat i betydelse de senaste åren. Mycket omtalade är landets sauvignon blanc som hyllas internationellt för sina pigga syror och fruktiga smaker. Sauvignon blanc dominerar vinodlingen stort, omkring 60 procent av allt vin som produceras görs av denna druva. Bland de blå druvorna är pinot noir den största med omkring 15 procent av odlingsarealen. Nya Zeeland har tolv vindistrikt spridda över både Nord- och Sydön. Särskilt är distriktet Marlborough världsberömt för sin sauvignon blanc.
Den nya zeeländska vinodlingen är starkt influerad av Frankrike, man odlar europeiska druvor men utvecklar ändå viner med en egen stil. Nya Zeeland är världens östligaste vindistrikt och några av världens sydligaste vinodlingar finns i Central Otago på Sydön. Kännetecknande för Nya Zeeland är också en stark ekologisk och hållbar vinproduktion. I dag är så gott som samtliga landets vinodlingar reglerade enligt klimat- och miljöcertifieringar. Vinerna är också så gott som alltid förslutna med skruvkork.
Det var den engelske pastorn Samuel Marsden som 1819 planterade de första druvorna i Nya Zeeland. Det var i staden Kerikeri på norra delen av Nordön. De första vinerna producerades inte förrän 1826. Det var pionjären James Busby, som dessförinnan hade tagit vinodlingen till Australien. Busby introducerade således vinodlingen i både Australien och Nya Zeeland. Busby grundade en liten vingård på mark han ägde vid Waitangi, strax söder om Kerikeri. Vinerna sålde han till engelska soldater som låg förlagda i öriket.
Den nyazeeländska vinproduktionen begränsades av flera omständigheter. Dels kom vinlusen till landet 1895, betydligt senare än i Europa, och någon större inhemsk marknad växte aldrig fram. Under lång tid förde också Nya Zeelands regering en stram alkoholpolitik och vinproducenternas möjligheter att sälja sina produkter var starkt reglerade. Dessutom drack nyzeeländare sällan vin. De var ofta av brittisk härkomst och föredrog öl. Fram till 1970-talet var vinodlingen i Nya Zeeland småskalig. Innan dess omfattade den totala vinodlingsarealen knappt 400 hektar. Det fanns ingen egentlig hemmamarknad och vinexporten var närmast obefintlig. Från 1955 och framåt blev Nya Zeelands alkoholpolitik mindre rigorös och specialiserade vinbutiker tilläts. Från 1960 fick Nya Zeelands restauranger erbjuda vin på sina menyer och sedan 1990 har stormarknader fått sälja vin.
Under de senaste decennierna har Nya Zeelands vinodlare satsat stort på modern teknik, återplantering av gamla vingårdar och beredning av ny vinodlingsmark. Dagens vinareal täcker cirka 40 000 hektar. 1983 infördes ett frihandelsavtal mellan Nya Zeeland och Australien som medförde att australiensiska viner kunde importeras tullfritt till Nya Zeeland. Konkurrensen från grannlandet innebar att nyzeeländska vinmakare blev tvungna att förbättra kvaliteten på sina viner. När intresset för ”nya världen” ökade i början av 2000-talet fick den nyazeeländska vinproduktionen ytterligare draghjälp. Då hade tillverkningen förbättrats och nya vinområden som Marlborough, där de första vinerna planterades 1973, spreds nu över världen. Det var vinfirman Montana som chansade på att plantera den då närmast okända druvan sauvignon blanc i Marlborough. Som vinland är Nya Zeeland fortfarande litet, ( 1 % av världsproduktionen) men landets viner respekteras och hyllas numera över hela världen.
Nordön har sju vinområden. Klimatet är något varmare och druvor som syrah och cabernet sauvignon trivs bra. Northland är det nordligaste och äldsta distriktet. Där odlas inte mycket vin, men på senare år har intresset ökat.
Gisborn på den östra delen är det tredje största vinområdet i norr. Här odlas mycket chardonnay, men också pinot gris, sauvignon blanc och en del andra druvor.
Hawkes Bay är Nya Zeelands näst största distrikt. Här odlas drygt tio procent av landets vin. Distriktet är berömt för sina röda Bordeauxblandningar.
Wairarapa är ett svalt och maritimt område där det produceras goda viner av främst pinot noir.
Övriga distrikt är stora Auckland, där odlingen är ganska betydande, men mindre kvalitetsinriktad samt Waikato och Bay of Plenty, där vinodlingen växer men är tämligen liten.
Sydön har ett svalare klimat och odlingarna domineras av gröna druvor, men det förekommer även blå druvor som pinot noir, och syrah. Marlborough är landets yngsta, största och mest betydande distrikt. De första druvorna planterades 1973. Klimatet är soligt, men svalt och nederbörden är liten. Många av de fler än 500 odlarna måste konstbevattna sina vingårdar. Från Marlborough kommer de berömda sauvignon blanc-vinerna som står för merparten av landets vinexport. Sauvignon blanc, chardonnay, riesling och pinot noir är de vanligaste druvorna.
Nelson är vinområdet nordväst om Marlborough. Klimatet är fuktigare och svalare än i granndistriktet och chardonnay är den vanligaste druvan. Odlingarna skyddas från de kalla sydvindarna av bergskedjan Kaikoura Range.
På Sydöns östkust finns Canterbury och Waipara, två mindre distrikt som är mycket svala och ligger helt i regnskugga. Här odlas en del pinot noir men också chardonnay, sauvignon blanc och riesling.
Central Otago är ett av världens sydligaste vinområden. I de sex subregionerna kan dygnstemperaturen variera med hela 30 grader. Vinerna odlas på sydsluttningar för att utnyttja solen och minska risken för frost. Området är mest berömt för sin pinot noir. Öster om Central Otago ligger slutligen distriktet Waitaki, ett nyetablerat område där det odlas kallklimatdruvor som pinot noir och riesling.
Nya Zeelands vinodling regleras av klassificeringssystemet Certified Origin. 85 procent av vinet måste innehålla den angivna druvsorten, komma från den angivna årgången samt ha sitt ursprung i något av de tolv godkända vindistrikten. Ofta anges också Nordön eller Sydön. Det finns även en lång rad subregioner som kan anges. Sedan juni 2018 finns även Appellation Marlborough Wine, den antogs av de 36 ledande producenterna i dsitriktet och ställer krav på att vinet ska ha vuxit i ekologiskt certifierade jordar, att buteljeringen ska ske på Nya Zeeland och att vinerna testas av en oberoende smakpanel. Inget annat land i världen har kommit så långt när det gäller ekologisk certifiering av vinproduktionen, omkring 98 procent av landets viner klassas nu som ekologiska.
Årstiderna i Nya Zeeland är motsatta årstiderna hos oss. Beroende på vingårdarnas läge sker skörden vanligtvis från februari till maj. Nya Zeeland har till stora delar ett tempererat maritimt klimat. Det är tillräckligt med nederbörd på de flesta platser utom i Marlborough där konstbevattning förekommer. UV-strålningen är dock mycket hög, vilket medför att i synnerhet blå druvor utvecklar ovanligt tjocka skal med höga halter av tanniner och färg. Det är varmt på dagen och svalnar ganska mycket på natten. Temperaturskillnaderna mellan dag och natt säkerställer fräscha, syrliga druvor med mycket frukt. Nordön är varmare och fuktigare än Sydön som kyls av vindar från Antarktis. Det är stora variationer både mellan huvudöarna och inom regionerna vilket bidrar till att druvorna utvecklar olika egenskaper och skördas vid olika tider. Exempelvis skördas chardonnay i norr i slutet av februari och början av mars, medan man i sydligaste delarna av landet skördar sex till sju veckor senare.
Jordmån
Även jordmånen varierar stort och bidrar till att vinerna blir variationsrika. I mångt och mycket har Nya Zeeland så kallade alluviala jordmåner med stora partiklar av sand och grus. I några områden, som i Marlborough, odlas vin på uttorkade flodbankar där inslaget av lera grus är stort. Det finns också sandjordar, kalk och mer eller mindre mineralrika odlingslägen. Ur geologisk synvinkel är Nya Zeeland en ung landmassa. Landet har flera aktiva vulkaner vilket gör att vulkaniska jordarter också är vanliga i vissa distrikt.
