Vinerna från Bourgogne har varit omtalade sedan medeltiden och är kanske det franska vinområde som har längst dokumenterad historia. När slotten i Bordeaux planterade sina första druvor hade bourgognes vinbönder skördat druvor i trehundra år.
Bourgogne tar sin början vid staden Dijon i norr och sträcker sig längs floden Sâone, cirka 20 mil ner till Lyon. I Bourgogne görs alla typer av viner. Antalet tillåtna druvsorter är få och man gör nästan uteslutande druvrena viner. Produktionen domineras stort av pinot noir och gamay (röda viner) samt chardonnay (vita viner). I Bourgogne är producenterna och uppköparna många och vingårdarna små och talrika. Från Bourgognes Grand Cru-lägen kommer några av världens mest exklusiva och eftertraktade viner.
Bourgogne är känt för sitt pinot noir sedan medeltiden och enligt många görs världens allra främsta pinot noir-viner just här. Särskilt berömda är vinerna från departementet Côte-d’Or i norr. Chardonnay-vinerna från Bourgogne har samma berömmelse, i synnerhet vinerna från Côte de Beaune i södra delarna av Côte-d’Or. Även de vita Grand Cru-vinerna från enklaven Chablis har stor internationell ryktbarhet. Pinot noir och chardonnay är signaturdruvorna, men gamay är den mest odlade. Gamay odlas i södra Bourgogne i distriktet Beaujolais, som till sin storlek upptar nästan halva Bourgogne. Några få andra druvsorter är tillåtna, men förekommer i mycket liten omfattning.
Bourgogne är ett vidsträckt geografiskt distrikt längs floden Saône i östra Frankrike. Dessutom ingår Chablis, som är en enklav ett tiotal mil nordväst om det egentliga Bourgogne. De mest kända vinerna kommer från de nordliga departementen Côte de Nuits och Côte de Beaune. Dessa utgör det som brukar kallas Côte-d’Or, Guldkusten. Söder därom ligger Côte Chalonnais och Mâconnais och längst i söder det stora Beaujolais. Bourgogne har stora nivåskillnader med högplatåer och floddalar längs Saône. Distriktets administrativa centrum är senapsstaden Dijon.
Bourgogne är indelat i fem vinområden, där de nordliga Chablis och Côte d’Or räknas till Frankrikes allra främsta.
Chablis ligger som en enklav i departementet Yonne nordväst om det egentliga Bourgogne. Chablis har ett nyckfullt klimat med stor risk för frost och snö långt in på våren. Mycket viktig för Chablisvinerna är den speciella jordmånen, Kimmeridgeleran som består av miljardtals fossilerade ostrondjur som levde i det innanhav som täckte området för miljontals år sedan. Chablis är utan tvekan chardonnaydruvans hemvist på jorden. Området är så berömt att det blivit synonymt med vinet och som ståltankade, mineralrika och knastertorra vita viner är Chablis en förebild som kopieras världen över. Sedan 1938 delas Chablis in i fyra kvalitetsklasser där sju vingårdar är klassade som Grand Cru.
Den gyllens sluttningen; så kallas den norra delen av Bourgogne med de två regionerna Côte de Nuits och Côte de Beaune. Här görs några av världens mest exklusiva och eftertraktade viner, såväl vita som röda. De mest berömda vingårdarna ligger som på ett pärlband utmed den 50 kilometer långa öst- och södersluttningen ner mot floden Saône. De röda vinerna har sina Grand Cru-lägen i Côte de Nuits, medan de vita vinerna har sina topplägen i Côte de Beaune. Côte de Nuits börjar strax söder om Dijon och består av 10 kommuner där appellationer som Gevrey-Chambertin Morey-St. Denis och Vosne-Romanée är de mest kända.
Côte de Beaune är den södra delen av Côte d’Or, kanske mest känt för sina eklagrade vita och mycket dyra och terroirdrivna viner. Côte de Beaune består av 18 kommuner där Puligny-Montrachet och Aloxe-Corton är två av de mest kända. Även Bourgognes vinhuvudstad Beaune ligger i Côte de Beaune.
Söder om ”den gyllene sluttningen” ligger Côte Chalonnaise som är ett område som länge stått i skuggan av det mer berömda Côte d’Or. Detta håller på att förändras och flera stora viner, liksom många mycket prisvärda viner, tillverkas här. Antalet Premier Cru-klassade gårdar är stort och producenterna är många. Inte minst har otaliga arvskiften gjort att flera producenter är verksamma inom varje vingård.
Mâconnais sträcker sig från Côte Chalonnaise i norr till St-Véran på gränsen till Beaujolais i söder. Här domineras produktionen av vita viner. Chardonnay upptar cirka 80 procent av odlingarna. Vingårdarna är inte lika sammanhängande som i norra Bourgogne utan ligger spridda i det kuperade landskapet. Här är jordmånen mindre kalkrik, det är bördigare och klimatet präglas av Medelhavet.
Bourgognes sydligaste distrikt skiljer sig påtagligt från övriga i regionen. Området är stort och svarar för nästan hälften av hela Bourgognes produktion. Gamay är den dominerande druvan och nästan allt vin framställs med så kallad kolsyrejäsning, macération carbonique. Området är mycket känt för Beaujolais nouveau, som är ett ungt lätt vin som präglat bilden av distriktet och tidvis gjort att mer komplexa viner från Beaujolais har kommit i skymundan. Beaujolais ligger skyddat och har ett av Frankrikes varmaste klimat.
Den germanska folkstammen burgunderna grundade på 400-talet riket Burgund. Traditionen säger att burgunderna var av skandinaviskt ursprung. Vin odlades i området redan på 600-talet före kristus. När det romerska riket bredde ut sig utvecklades vinodlingen och blev allt mer omfattande. Det var dock under medeltiden som Bourgogne kom att blomstra, särskilt på 1300-talet under Filip den djärves ledning. Då var handeln, kulturen och klosterlivet omfattande och Bourgogne hade en guldålder. Under 1600- och 1700-talen sålde kyrkan sina egendomar till förmögna borgare och adelsmän. Efter den franska revolutionen konfiskerades dessa och de ursprungliga vingårdarna styckades upp i mindre lotter som delas ut till självägande bönder. Dessa har sedan gått i arv till barnaskaror i flera generationer vilket medfört att egendomarna kan ha många olika ägare. Mångfalden med små producenter och små odlingsarealer präglar i hög grad vinodlingen i Bourgogne. Redan 1855 indelades Bourgogne i tre kvalitetsklasser och när AOC-klassificeringen antogs 1935 blev de främsta gårdarna grand cru och premier cru. I dag har Bourgogne ett hundratal appellationer, ett 40-tal grand cru- och drygt 600 premier cru-lägen. De enskilda vingårdarna betecknas som climat eller clos, där både en och flera producenter kan odla vin. Detta innebär att vingårdens klassificering inte per automatik garanterar vinets kvalitet, eftersom även producentens vinifiering också är betydelsefull.
Bourgognes viner präglas i hög grad av distriktets olika jordmåner. Bourgogne är en vidsträckt region med ett skiftande landskap med olika geologiska förutsättningar. Till största delen vilar Bourgogne på kalkstensgrund. Jordmånen variera dock stort, även i närliggande områden. Mest känd är kimmeridgeleran i Chablis, de kalkhaltiga ler- och stenjordarna i Côte-d’Or och granitjorden i Beaujolais. Lite förenklat kan man säga att ju närmare Lyon man kommer desto mindre förmåga har jordmånen att bidra till karaktärsfulla viner.
Bourgognes klimat är nordligt kontinentalt. Vintrarna kan vara stränga och somrarna heta. På många håll ligger odlingarna på gränsen där det är möjligt att få druvorna att växa. Druvorna blir små, men desto mer smakrika. Frost är ett återkommande problem liksom hagelstormar och oväder som kan förstöra hela årsskördar. I södra Bourgogne är Medelhavsklimatet dominerande, nederbörden rikare och temperaturerna högre.
