Sicilien är en mycket vacker och fascinerande Medelhavsö vid den italienska tåspetsen. Den soldränkta ön ligger i höjd med norra Afrika och Sahara. Sommartid kan temperaturerna bli mycket höga. Med sina 26 000 kvadratkilometer är Sicilien Medelhavets största ö. Landskapet är mycket bergigt och den magnifika vulkanen Etna – med dagliga utbrott – reser sig 3 330 meter över havsytan.
Sicilien, är ungefär lika stort som Småland och har nästan fem miljoner invånare, men ön är delvis mycket glest befolkad och bitvis obeboelig. Den största staden, Palermo på nordkusten, är ungefär lika stor som Göteborg. Siciliens ekonomi är i hög grad beroende av jordbruket där typiska Medelhavsprodukter som olivolja, apelsiner, mandel och inte minst vin är huvudsakliga inkomstkällor. Sicilien har ett Medelhavsklimat, fast med en mycket stor variation med omväxlande stekheta ökenvindar och sandstormar från Sahara, men också en svalkande scirocco som blåser in från havet och på de höga höjderna ett dimmigt och svalt havsklimat. Sommaren är mycket varm och torr och merparten av den ringa nederbörden faller under höst och vinter.
Sicilien är ett mycket stort vinområde, som skiljer sig så pass mycket från Italien att man nästan kan tala om Sicilien som ett eget vinland. Det produceras mer vin på Sicilien än i hela Tyskland och bland Italiens vinområden är det bara Veneto som är större. De senaste 30 åren har Sicilien vuxit fram som en betydande vinregion även kvalitetsmässigt. Både vinodling och tillverkning har moderniserats och förändrats i grunden. Länge var produktionen inriktad på bulkvin och export till fastlandet där vinerna användes som bas för vindrinkar, som Campari och liknande.
Sicilien är en särpräglad vinregion eftersom klimat och jordmån är så varierade. Sicilien har under långa tider varit isolerat från italiensk vinodling så det finns mängder med äldre, lokala metoder och druvsorter som inte odlas någon annanstans. Detta ger vinerna en traditionell och ”nationell” stil. Mest berömda är vulkanvinerna från Etnas sluttningar och nationalvinet Marsala. Den vulkaniska och porösa lavajorden, särskilt kring Etna, har höga halter av svavel, aska och pimpsten, vilket ger viner med en unik mineralton. Mycket omtalad är också den röda ler- och sandjorden på öns sydvästra del som anses ge viner med en utpräglad körsbärs- och svartvinbärsfrukt. Marsalavinet, som är ett av världens mest berömda dessertviner, odlas i denna jordmån. Marsala förstärks med vinsprit på samma sätt som portvin och Madeira. Marsala är vad man åtminstone har kunnat kalla för Siciliens nationalvin. Vinet har serverats kungar och presidenter sedan 1700-talet. I dag har det dock minskat i popularitet i takt med att andra sicilianska viner vuxit i betydelse.
På Sicilien finns en mängd druvor. Närmare 70 druvsorter odlas kommersiellt. De flesta är mycket ovanliga och har sitt ursprung just på Sicilien. Inte minst bland Etnavinerna odlas inhemska sorter på hög och mycket hög höjd. Många av öns viner blandas i vinifieringen. Regelverket har få begränsningar så länge druvorna kommer från ön. Många odlare har valt att också blanda in internationella druvor i sina viner.
Trots öns sydliga och varma klimat dominerar de vita vinerna. De mest odlade druvsorterna är grillo och catarratto. På senare år har även inzolia och trebbiano vuxit i betydelse. Siciliens vita viner är ofta friska och krispiga med citrustoner och mineralitet.
Bland de blå druvorna är nero d’avola, eller calabrese som den också kallas, Siciliens kungsdruva. I sina bästa stunder ger den viner som påminner om pinot noir eller Bourgogne, men även frappato är flitigt odlad. På Etnas vulkaniska sluttningar är nerello mascalese en betydelsefull druva som ger några av öns främsta viner. Röda Etnaviner har ofta samma sträva komplexitet med höga syror och kaxiga tanniner som de berömda nebbiolovinerna från Piemonte.
Siciliens vinhistoria är urgammal. Troligen var det här som de allra första vinerna började odlas när vinet etablerade sig i de västra delarna av Medelhavet. Troligen kom vinet till Sicilien med greker, fenicier eller kanske egyptier. Arkeologiska utgrävningar har funnit spår från vinodling redan från den tidiga antiken. 2024 hittades ett nästan intakt vinkärl vid utgrävningar som kunde dateras till 4 000 år före Kristus. Fyndet gjordes av arkeologer i en grotta utanför Monte Kronio på Siciliens sydvästra kust. Europas tidiga vinhistoria fick därmed flyttas ytterligare ett par tusen år tillbaka i tiden.
Man tror att det var grekerna som kom med bättre odlingsmetoder, som började med uppbindning och etablerade kunskapen att kultivera vinet. När Sicilien så småningom kom under romerskt herravälde ansågs de sicilianska vinerna vara de främsta i imperiet. Vinerna från dagens DOC-område Mamertino sägs ha varit Julius Caesars favoritvin.
Siciliens mycket gamla vinhistoria innebär att många antika druvsorter har fått en växtplats på ön. Det isolerade läget har medfört att flera av dessa druvor alltjämt odlas. Få vinregioner i världen har en lika stor mångfald av druvor. Vinlagarna ger dessutom odlarna i stort sett fritt spelrum att använda och blanda vilka druvor de vill.
Sicilien har en lång och dramatisk historia och har under århundraden tillhört olika folkslag och makthavare, till och med vikingar har kontrollerat ön. Vinodlingen på Sicilien var länge småskalig och lantlig. I den fattiga södern saknades mycket av den infrastruktur och de handelsvägar som fanns i andra delar av det som så småningom skulle bli Italien. När vinlusen raderade ut Europas odlingar dröjde det innan den kom till Sicilien, men när den slog till gjorde den det rejält. Med ett undantag – Etna. Tack vare de låga temperaturerna på den höga höjden kom merparten av Etnas vingårdar att överleva vinlusen.
Fattigdom, svag infrastruktur och ett dåligt fungerande samhällssystem gjorde att Sicilien drabbades hårt under 1900-talet. I synnerhet efter andra världskriget lämnade många sicilianare ön för att söka arbete och inkomster på fastlandet och i andra delar av Europa. Vinodlingen havererade och en mer kvalitetsinriktad produktion ersattes av bulkviner som exporterades till fastlandet för att användas i norra Italiens vermouth-industri.
Mot slutet av 1900-talet förändrades dock vinodlingen. Framsynta odlare kom att leda en omställning och gradvis fick Sicilien en alltmer aktad position i den europeiska vinvärlden. I dag räknas Sicilien till en av världens mest intressanta vinregioner och de många druvorna och mångfalden av viner vinner allt större respekt världen över.
Länge var Sicilien en enda vinregion men numera talar man om tre mindre regioner med egna DOC; den västra där man främst tillverkar Marsala och andra söta viner, den centrala som främst är känd för karaktärsfulla röda viner på druvorna frappato och nero d’avola och den norra med odlingarna runt Etna. I dag finns 24 DOC-områden och ett DOCG. Siciliens enda DOCG är Cerasuolo di Vittoria, som är berömt för sina smakrika, välstrukturerade och kryddiga viner på nero d’avola. Från 2011 finns också ett stort antal IGT Terra Siciliane, som ger odlarna mycket stor frihet att skapa sina viner.
Sicilien är mer en egen kontinent än en region. Ön har ett mycket varmt klimat med stekheta somrar och milda vintrar. Vintertid går temperaturen sällan under 15 grader, men sommartid kan den ligga långt över 40. Varma ökenvindar sveper in från Sahara med hetta och sand, men även Sciroccon, den svalkande havsbrisen, påverkar klimatet. De höga höjderna runt vulkanmassivet kring Etna ger dock möjlighet att odla på svalare lägen, men den ringa nederbörden, knappt 400 mm regn per år, gör det nödvändigt att konstbevattna. På de högsta odlingslägena, mer än tusen meter över havet, är fuktig havsdimma, hagelstormar och frost ett återkommande hot i vingårdarna.
Sicilien har till stora delar en vulkanisk jordmån med höga halter av aska, svavel och mineraler. I centrala Sicilien finns det mer kalk och sandsten i marken, där odlas mycket bra viner, i synnerhet på högre höjder. Ju längre söderut man kommer, desto mer kalk- och lera och några av de mest vinvänliga jordarna finns i sydväst runt Menfi. I trakten kring staden Marsala där det berömda dessertvinet med samma namn har sitt ursprung är den röda sand- och lerjorden en viktig orsak till vinets unika karaktär. Det var för övrigt ur denna jord som Adam en gång skapades, åtminstone om man frågar de många fromma katolikerna på ön.
