Valpolicella – Venetos viners hjärta
Få områden i Italien har samma klang hos vinvänner som Valpolicella: Denna region i västra Veneto breder ut sig vid foten av de italienska Alperna strax öster om Gardasjön och väster om Verona. Valpolicella är känt för sitt vin och inte minst för de unika viner som bara kan och får produceras här: Amarone, Ripasso och Recioto.
Namnet Valpolicella letar sig långt bakåt i historien. Troligen har det sina rötter i både latin och grekiska och berättar om folkslag som har levt och tidvis krigat om herraväldet i trakten. Valpolicella har tolkats som ”Dalarna med de många källorna”. Valpolicella består av sju kommuner. Det är bedövande naturskönt. Här och där går den italienska röda marmorn i dagen, vingårdarna breder ut sig i dalgångarna och ståtliga lantgods vittnar om tider då förnäma stenhuggarfamiljer fann sina Tuskulum i dalgångarna. Från norr kommer svalkande vindar från Dolomiterna som tidvis får regnen att dröja sig kvar. Regn som lindrar medelhavshettan och skapar ett unikt odlingsklimat.
Man vet från arkeologiska fynd att det växte vin i trakten i förhistorisk tid. Konsten att odla och producera vin tros dock ha kommit med romarna under de första århundradena före vår tideräkning. Det vin som romarna odlade var ett sött vin med låg alkoholhalt. Under årens gång upptäcktes att vinet jäste bättre om man använde druvklasarnas ”öron”, de vill säga de små torkade druvorna ytterst på klasarna. På äldre tiders språk kom vin kallas recchie, som betyder just öron, och ”öronvinet” Recioto är än i dag en berömd specialitet från trakten. Tekniken att göra vin på torkade druvor har sitt historiska ursprung just i Valpolicella.
Valpolicella omfattar drygt 7 000 hektar som breder ut sig över mängder med dalgångar och svepande vinkullar. De västligaste delarna närmast Gardasjön kallas för Amarone Classico, man förmodar att det var här som vinodlingen en gång började. Närheten till Gardasjön skapar ett mikroklimat som utvecklar druvorna på ett gynnsamt sätt. I modern tid har vinproduktionen spridit sig till angränsande delar. Här har inte Gardasjön samma svalkande påverkan och vinerna blir annorlunda. Länge hade Valpolicella rykte om sig att producera enkla bordsviner i lantlig stil, men detta har drastiskt förändrats. Kvalitetsmedvetenheten har ökat och regionens ursprungsviner har fått kultstatus, inte minst i Sverige.
Valpolicella är först och främst ett böljande lantligt område med jordbruk och vinodling som huvudsaklig inkomstkälla. Bönderna har i långa tider odlat många olika grödor och grönsaker. Närheten till handelsstaden Verona har i sin tur gjort att det ursprungliga köket influerats på många sätt. Kännetecknade är den enkla italienska husmanskosten som upphöjts till trestjärnig Michelinstatus över hela världen. Vi är i pastans och de krämiga såsernas rike där polenta, gnocchi och färska grönsaker är en del av folksjälen. Ska man nämna några typiska rätter är det höns som kokats i timmar, kanin, kalvlever – och den traditionella ”pastisada de caval”, en hästgryta som marineras i vin och som får sjuda med örter och grönsaker i en mindre evighet.