Bordeaux – vinvärldens epicentrum
Bordeaux brukar beskrivas som vinvärldens epicentrum. Regionens fem Premier Cru-slott för röda viner (Château Lafite, Château Latour, Château Margaux, Château Haut-Brion och Château Mouton Rothschild) har minst sagt kultstatus på världens vinscener. Och det söta, Sauternes-vinet Château d’Yquem är kanske rent av kungsvinet bland alla världens viner.
Med sina 120 000 odlingshektar är Bordeaux den största av världens vinregioner och den region vars premiumviner betingar de högsta priserna och är de allra mest eftersökta.
Druvor
I Bordeaux produceras alla typer av viner. Kraftfulla röda viner dominerar. Merparten av bordeauxvinerna är så kallade Bordeauxblandningar. Det beror klimatets nyckfullhet som har gjort att vinodlarna behöver olika druvsorter för att gardera sig mot skördar som slår fel. Genom att blanda druvor kan de kombinera viner med olika karaktärer. Fjorton druvsorter är tillåtna men fem röda och tre vita druvor dominerar stort.
Cabernet sauvignon är den stora druvan i Bordeaux och sätter ofta sin prägel på de fylliga, kraftfulla och lagringståliga vinerna. Merlot, cabernet franc och malbec är också vanliga blå druvor medan sémilion och sauvignon blanc dominerar bland de gröna.
Geografi
Bordeaux ligger i departementet Gironde vid Atlantkusten i sydvästra Frankrike och är världens största vinregion. Genom området rinner floden Garonne på sin väg från Pyrenéerna mot Atlanten. Garonne rinner samman med floden Dorodogne som också har en stor betydelse för vinodlingen i distriktet. Floderna mynnar i havsviken Gironde som delar in Bordeaux i de informella begreppen högra, respektive vänstra stranden.
Staden Bordeaux, med sin kvarts miljon invånare, är regionens administrativa centrum och enligt många hela vinvärldens huvudstad, vilket bland annat manifesteras av världens största och viktigaste vinmässa som årligen hålls i staden.
Totalt består Bordeaux av ett drygt 50-tal olika distrikt där Medoc, Graves och Sauternes är några av de mest kända.
Områden
Bordeaux är ett stort distrikt med ett 60-tal olika appellationer, berömt för sina crus och vinslott, som ibland har en närmast ikonisk ställning i vinvärlden.
Medoc
Medoc är den mest kända vinregionen i Bordeaux och är halvön på den vänstra sidan av floden Girondes utlopp i Atlanten. Här ligger fyra av världens mest prestigefulla vinbyar: Margaux, Pauillac, Saint-Estephe och Saint-Julien.
De väldränerade jordarna, det maritima klimatet och de skyddande skogarna ger Medoc optimala förutsättningar för vinodling. I Medoc produceras alla sorters vin, merparten klassificeras som AC Bordeaux och är tämligen enkla viner. Det är de välrenommerade vinslotten som har givit området sitt världsrykte.
Graves
Graves ligger på den vänstra stranden av floden Garonne och sträcker sig från staden Bordeaux cirka 5 mil ner till Langon. Området är lika berömt för sina röda som sina vita viner. Byar som Sauternes, Pessac, Talence, Léognan, Martillac, Saint-Morillon och Portets bär namn som ekar över hela vinvärlden.
Jordmånen är kalkrik med ler-, grus- och sandjord och redan romarna odlade vin i det tempererade klimatet. De mest berömda vinslotten i norr har väldränerade grusjordar (graves betyder just grus).
Sauternes
Sauternes är en underregion till Graves och är känt för sina ädelrötade söta viner. Till regionen räknas de fem kommunerna Barsac, Sauternes, Bommes, Fargues och Preignac. Redan vid klassificeringen 1855 pekades Sauternes ut som särskilt framstående och unikt, och vinslotten delades in i tre cru-klasser där Chateau d’Yquem fick den högsta Premier Cru Superieur.
Libournais
Libournais utmed Dordogne-flodens vänstra och högra strand kallas ofta Högra Strand. Det består av tio appellationer, som var för sig är mycket berömda, de allra mest kända är Pomerol och St-Emilion. Området har skiftande jordmåner och kan producera viner som har vitt skilda profiler, särskilt berömd är Pomerols blå lerjord och vinerna från slottet Chateau Petrus.
Övriga vindistrikt
Bland övriga vinområden kan nämnas Entre-Deux-Mers, som ligger mellan floderna Dordogne och Garonne. Vid flodmynningens Girondes östra sida odlas mycket vin i Côtes de Bourg och det större Premières Côtes de Blaye.
Historia
Vinodlingen i Bordeaux går mycket långt tillbaka i tiden. Området var en del av det romerska riket. Här odlade romarna vin och lämningarna efter dem är talrika. Efter romarrikets fall tycks vinodlingen ha upphört och det skulle dröja länge innan vin åter blev betydelsefullt för bönderna i trakten.
Handeln med viner tog sin egentliga början på medeltiden, men det var inte förrän på 1700-talet som regionens namn började bli känt för sina förnämliga viner. Det gav staden Bordeaux sin första storhetstid.
I samband med världsutställningen i Paris 1855 delades Bordeauxvinerna in i den klassificering som alltjämt gäller. Närmare 90 slott rankades då av Handelskammaren i Bordeaux – några viner provades dock inte i samband med klassificeringen, utan bedömningen gjordes utifrån slottens egna prissättningar. Påföljden blev att de högst klassade slotten kunde ta ännu mer betalt för sina viner, vilket än i dag präglar uppfattningen om Bordeaux bästa vinslott. Även om mycket av Bordeauxvinerna håller synnerligen sublim kvalitet så är merparten av de viner som görs i distriktet enklare drickviner.
Jordmån
Jordmånen i Bordeaux är mycket varierad. Den är oftast mager och rik på mineraler, vilket i hög grad bidrar till att regionens viner blir så skiftande. I väster är jordarna torrare med sand och grus. Det är dessa jordar som anses ge de allra bästa vinerna. I östra Bordeaux dominerar lerjordar som bevarar fukt och tempererar marken annorlunda. Typiskt för Bordeaux är att vinerna är knutna till ett chateau och inte till en odlingslott som i exempelvis Bourgogne. Det gör att samma vin med samma namn kan odlas över stora områden. Totalt finns över 3 000 olika chateau i Bordeaux
Klimat
Bordeaux betyder ungefär vid vattnet och klimatet präglas i hög grad av Atlanten, golfströmmen och floderna. Vintrarna är milda och somrarna långa och heta. Luftfuktigheten är hög och tidvis är nederbörden riklig. Vädret i Bordeaux varierar och bidrar precis som områdets skiftande jordmån till stora årgångsvariationer.