Allt om whisky – sagan om uisge beatha

Whisky är en klassiker bland spritsorter med anor från 1100-talet. Enkelt uttryckt är whisky destillerat öl, där mältat korn jäser och förvandlas till vört, som sedan destilleras och mognar på ekfat i minst tre år. Denna välsmakande dryck tillverkas över hela världen men är särskilt förknippad med Skottland, där traditionella metoder och tekniker har inspirerat destillerier globalt.

Livets vatten

Whiskyns historia börjar med det gaeliska ordet ”uisge beatha”, som betyder ”livets vatten”. Detta uttryck omformades till ”whisky” och tar oss tillbaka till Irlands kloster under kristendomens första tusen år. Dessa kloster var inte bara andliga centra utan också tidens lärdomscentrum där munkar samlades för att studera vetenskap och göra nya upptäckter. De bryggde öl, och på något sätt lärde de sig att destillera denna dryck, troligen inspirerade av antikens alkemister från Medelhavsområdet. Denna kunskap gav upphov till en klar sprit som inte bara var upplyftande och andligt stärkande utan också hade helande egenskaper. Genom århundradena utvecklades destilleringstekniken ytterligare, och konsten att framställa whisky spred sig till Skottland runt år 1495 och därifrån vidare över hela världen.

Vilka slags whisky finns det?

I grunden finns det två huvudtyper av whisky: singelmalt och grainwhisky. Singelmaltwhisky framställs från mältat korn vid ett enskilt destilleri, destilleras i potstills och lagras på ekfat i minst tre år. Grainwhisky, å andra sidan, görs ofta på vete eller majs, destilleras i kolonnpannor och lagras under liknande förhållanden.

I både USA och Irland kan andra ingredienser och metoder användas, och lagstiftningen varierar mellan länderna. Dessa två sorters whisky blandas ofta för att skapa blended whisky, som inkluderar välkända märken som Johnny Walker, Famous Grouse och Lauders, och som är bland de mest kända spritsorterna globalt.

Så gör man singelmaltwhisky

Singelmaltwhisky tillverkas från bara tre ingredienser: korn, vatten och jäst. Processen börjar med att kornet mältas, vilket innebär att det blötläggs och får gro för att omvandla stärkelsen till sockerarter. Detta sker traditionellt på stora golv där kornet gror i ungefär en vecka. När det är fullt av socker, torkas kornet. Förr i tiden använde man torvrök för att ge en distinkt rökighet, medan man idag i moderna anläggningar ofta använder varmluft.

Efter torkningen maler man kornet till mjöl och lakar ut sockret i varmt vatten. Denna sockerrika vätska, kallad vört, jäses sedan med tillsatt jäst. Efter jäsning destilleras vörten först en gång och sedan en andra gång för att renas ytterligare. Destillatet vattnas ner till önskad styrka och lagras på ekfat i minst tre år, även om många singelmaltwhiskyer lagras mycket längre. Efter denna tid har vi en färdig whisky, redo att avnjutas.

Så gör man grainwhisky

Irländaren Aeneas Coffey revolutionerade destillationstekniken på 1820-talet i Skottland när han uppfann Coffeypannan. Denna nya typ av kolonnpanna gjorde det möjligt att destillera sprit mer effektivt och lade grunden för den industriella spritproduktionen.

Idag används Coffeypannor för att tillverka stora delar av världens alkohol. I dessa pannor, som har flera våningar och en hög hals, matas mäsk in kontinuerligt och kan destillera stora volymer sprit. Mäsken, som kan innehålla vete, majs, ris eller andra spannmål, tillreds på liknande sätt som för singelmaltwhisky, men en liten mängd mältat korn tillsätts för att starta processen.

Blendwhisky – en blandning av de två

Blendwhisky är hjärtat i whiskyindustrin och skapas av en masterblender som kombinerar singelmaltwhisky med grainwhisky. För de mer exklusiva sorterna av blendwhisky är andelen singelmalt vanligtvis mellan 15 och 20 procent, medan den är lägre i mer massproducerade varianter. Dessa blandningar bygger ofta på gamla, välbeprövade recept. En typisk blendwhisky kan innehålla whiskyer från flera olika destillerier, både singelmalt och grainwhisky, vilket ger en rik och komplex smak.

Läs mer om olika whiskytermer här!

Lagras på ekfat

Ekfat används i flera former och storlekar för att lagra whisky, med ibland undantag för andra träslag som kastanj. Skotsk whisky har en övre gränslinje på 700 liter för fatstorleken, utan specificerad nedre gräns. Majoriteten av whiskyn lagras på begagnade amerikanska bourbonfat, vilka är populära då de endast används en gång i USA, skapande en livlig marknad för dessa fat. Mindre vanligt är lagring på större och dyrare sherryfat, som ger en mer intensiv smak. Användningen av helt nya ekfat och fat som tidigare innehållit vin eller andra spritdrycker förekommer också, men är mindre vanligt.

Rökig eller orökt

Whisky erbjuder en bred palett av smaker, från kryddigt och robust till elegant och mjukt, påverkat av allt från lagringsmetoder till fatets material och destillationstekniker. I grund och botten delas whiskyns smaker in i två kategorier: rökig whisky, där kornet torkas med torvrök, och orökt whisky, som torkas med varmluft.

Singelmaltwhisky är ofta mer komplex och smakrik än blended whisky, medan grainwhisky tenderar att vara mer neutral. Irländsk whiskey kännetecknas av sin mjukhet, och den amerikanska bourbonen har en söt ton från majs. Whisky står unikt bland spritsorter med sitt oöverträffade spektrum av smaker.

Hur dricker man whisky?

Whisky avnjuts bäst i små, tulpanformade glas som hjälper till att koncentrera dofterna vid glasets öppning. Det är dock också vanligt att servera whisky on the rocks, det vill säga med is, i större tumblerglas. Whisky används flitigt som en ingrediens i groggar, longdrinks och cocktails, vilket gör att den kan serveras i en rad olika glastyper. För att ytterligare förhöja smakupplevelsen kan whisky också drickas ren, eventuellt med några droppar vatten för att frigöra och intensifiera dess aromer och smaker.

Hur ska den förvaras?

Whiskyns ålder bestäms av den tid den tillbringar i fatet, vilket anges på etiketten, och den åldras inte ytterligare efter buteljering. För att bevara dess kvalitet bör whisky förvaras mörkt och stående, helst i originalkartongen eller tuben, där den kan hålla i flera decennier. När en flaska öppnas inleds en oxidationprocess som gradvis försämrar whiskyn. Det rekommenderas att konsumera öppnad whisky inom några år, eftersom oxidationen accelererar när mängden luft i flaskan ökar.

Kända whiskydrinkar

Många av världens mest berömda drinkar baseras på whisky eller whiskey. Till dem hör Manhattan, Mint Julep, Whisky sour, Irish Coffee och många fler.

Whiskysorter världen över

Skotsk Whisky – satte standarden

Skotsk singelmaltwhisky tillverkas vid över hundra destillerier och har satt standarden för whiskyproduktion världen över. Dessutom kommer många av de mest kända blendwhiskymärkena från Skottland, vilket understryker landets djupgående inflytande på whiskyvärlden.

Irländsk whiskey – med ett e

Irländsk whiskey, som skrivs med ett ’e’ av historiska skäl, tillverkas något annorlunda jämfört med sin skotska motsvarighet. Processen inkluderar vanligtvis mindre mängder mältat korn och användningen av större destillationspannor. Irländsk whiskey destilleras ofta tre gånger, vilket bidrar till dess mjukare och mindre rökiga karaktär jämfört med den ofta dubbeldestillerade skotska whiskyn.

Amerikansk Whiskey – Bourbon

Amerikansk whiskey, stavat på samma sätt som den irländska varianten, avser ofta bourbon som huvudsakligen tillverkas av majs. Denna typ av whiskey måste åldras på nya, kolade ekfat i minst två år. I USA produceras även andra whiskeytyper som råg-, vete-, havre- och hirswhiskey. Dessutom tillverkar många amerikanska destillerier singelmaltwhisky, som följer mer traditionella skotska metoder.

Japansk whisky – utan regelverk

Japan är ett betydande whiskyland sedan 1920-talet. Japansk whisky görs med skotsk förebild, men lyder inte under något regelverk. Mycket sällan blandas whisky från olika destillerier och de stora destillerierna har därför egen produktion av grainwhisky, som vanligen görs på majs.

Kanadensisk whisky – kryddig rye

Traditionellt tillverkas kanadensisk whisky främst från råg, vilket ger upphov till den kryddiga och intensiva ryewhisky. Numera produceras även singelmaltwhisky i Kanada, där tillverkningen följer skotska traditioner och metoder, vilket bidrar till en rik och varierad whiskyproduktion i landet.

Indisk Whisky – störst i världen

Indien är den största whiskyproducenten i världen och står för sju av de tio största varumärkena globalt. Traditionellt säljs indisk whisky främst inom landet och är ofta gjord på melass. På senare tid har dock flera exportinriktade singelmaltdestillerier etablerats i Indien, vilka har börjat göra sig kända för sina högkvalitativa produkter.

Svensk whiskey – och från resten av världen

Världswhisky omfattar whiskyproducerande länder utanför de traditionella regionerna, och idag framställs whisky i över hundra länder. Sverige framträder som en betydande aktör med flera destillerier. Inom EU följer lagstiftningen generellt de skotska reglerna, med den skillnaden att termen ”ekfat” ibland översätts till ”träfat”. Även om det huvudsakligen är ek som används för lagring, är användningen av andra träslag, även om sällsynt, inte helt otänkbar.